Glassätargänget

Pappa och jag trotsade värmen och gav oss ut på jakt efter glass. Vid Årstatorget hittade vi en oas med både glassbutik och fontän.

Det var ett tag sedan jag bodde i Årsta och det slog mig hur mycket man gjort om (till det bättre).

Men något som också var till det bättre är boendet för min pappa. Jag har skrivit förr om friska fläktar på avdelningen och det står kvar.

Den friska fläkten (killen med mohikan) kom fram och pratade med pappa och ni skulle se leendet min pappa fick när killen kallade honom för "Larsa". (Det är ett smeknamn han ALDRIG haft förut) Ja, det var härligt med ett så stort leende på min pappa.