Halmstad

Är det verkligen rätt årstid att åka till Halmstad? Jag tvivlar.

Men det ska bli så roligt att åka med min kollega Jessica och bo på hotell.

Tänk hotellfrukost.
Tänk läsa tidningen.
Tänk att gå och lägga sig en stund igen innan vi reser tillbaka.

Nice!

Facebook

Lillkillen har några idoler i sitt liv. En av idolerna är Dr Snuggles.



Idag blev jag "kompis" på Facebook med Dr Snuggles skapare Jeffrey O'Kelly.

Antagligen skulle Lillkillen tindra med ögonen och beundra mig offantligt om han förstod vidden av detta.

Eller vad tror ni?

Livet är fyllt av överraskningar

Igår kväll var Lillasyster i sitt esse.

1. Hon hittade knäcken som vi gjort kvällen innan inför tomtevandringen i helgen. *mums*
2. Hon satte igång en tvättmaskin med ren tvätt. Kanske hon var missnöjd med min arbetsinsats, men själv suckade jag djupt när jag tänkte på dubbelarbetet.
3. När jag tittade till akvariet hittade jag en köttbuljongtärning. Nä, där hade Lillasyster missat något. Man brukar ha fiskbuljong till fisksoppa! Jag hann fånga upp tärningen innan den hann smälta, tack och lov.

Nä, Morsan (dvs jag) får se till att bli frisk så att jag kan hålla samma höga tempo som den 4-åriga Lillasystern.

Det är en bit dit...

Ett kungarike för en natt

Jag skulle kunna ge ett kungarike för en hel natts sömn.

Kalasförkylningen gör att det känns som om jag inte får luft när jag ligger ner, och sitter jag upp och försöker sova går jag inte ner i djupsömn.

Är det ens värt att försöka sova i natt?

Visste ni att...

... om man söker på Ellen DeGeneres på Adlibris.se får man träffar på "Jordbrukets första femtusen år : 4000 f.Kr.-1000 e.Kr."

Är inte det rätt konstigt?

Mikael Jackson

Det finns olika sätt att tolka Wacko-Jacko. Det här var riktigt skoj!

Måndag

Inget nytt att skriva. Åkte hem från jobbet. Måste bli frisk till på torsdag då jag ska åka till Halmstad och sprida projektets goda erfarenheter. Det blir kul!

Lustiga läten

Om någon skulle höra mig prata skulle det antagligen låta ungefär så här:

*atcho!* *snörvel**atcho!* Kadd du ge bij däsdukarna? (=kan du ge mig näsdukarna?)

Faktiskt! Är det inte lite synd om mig? Jag har både fött 3 barn och fått en rejäl förkylning.

Julklappstider

Får inte ni rätt dåligt samvete i julklappstiderna? Jag får det.

I år dämpar jag mitt dåliga samvete med ett bidrag till UNICEF, men samvetet gnager i alla fall.

Det känns som dubbelmoral att med ena handen ge och med andra handen spendera.

Hur ska man lösa detta?

Nä nu!

Jag skickade ett sms till Svärsonen i morse för att kolla att han inte lider alltför mycket av träningsvärken från gårdagens dödsmatch.

Till svar fick jag: Det är alltid kul att låta dig vinna!

Nä nu!

Han vet inte vilka mörka krafter han väckt... ;o)

Fräcka ungdomar

Innan dödsmatchen förklarade jag att jag är i en formsvacka med förkylningen, men att de inte skulle oroa sig. Jag utklassar dem ändå. Svärsonen svarade med att han skulle tänka på att jag både hade "handikapp" (=förkylningen) och hög ålder.

Nu frågar jag er: Vem vet var skåpet ska stå? Självklart är det Elin!

Dödsmatchen blev en utklassningsmatch där ungdomarna inte hade en chans!

HA! Dessutom står inte PRO för Pensionärernas RiksOrganisation efter namnet i Nintendo wii som ungdomarna hävdar.

Det står för PROFFS!

(Jag är i dagsläget den enda som har PRO efter mitt namn i resultatlistan.)

Taskigt läge

Min svärson (Storasysters pojkvän) har utmanat mig på en "dödsmatch" i Nintendo wii bowling.

Förstår han inte att det är en förlora-förlora situation för honom? Vem vill vinna över svärmor i en tävling? Man hamnar ju inte i bästa dager.

Dessutom vill jag ha lite mer motstånd i kampen. Man vill ju inte att han ska känna sig alltför amatörmässig!

Som ni hör: Det är ren och skär omtanke kring svärsonen som gör att jag kanske inte antar utmaningen...

Vem kan man lita på?

Marion Jones har äntligen erkänt. Det är så smärtsamt när alla bevis pekar i en riktning, men gärningsmannen (eller i det här fallet kvinnan) fortsätter att ihärdigt neka till anklagelserna.

Varför väljer man att fortsätta ljuga i det läget? Borde det inte bara vara en lättnad att direkt ge efter och åtminstone få en stolthet att tala sanning?

Själv är jag besviken på Marion Jones. Jag såg henne i en intervju inför OS i Sidney 2000 där hon verkligen betonade vikten att inte dopa sig för att det ska vara rättvist. Jag blev imponerad av hennes (vad jag trodde) sundhet och ärlighet och gladdes över hennes medaljer.

Vem kan man lita på?

Stackars Elin

Det är lite synd om mig idag. Jag är sjuk. Kanske tog jag ut den sista energin igår vid mötet med ESF-rådet?

Idag fryser jag, har ont i hela kroppen och jag längtar, längtar LÄNGTAR efter kall Cocacola.

Stolt

Igår hade jag besök från ESF-rådet i Göteborg som kom för att få en "dragning" av Access och Jobblinjen, två projekt med mål att få ut socialbidragstagande ungdomar i arbete.

Det var jättekul och när man berättar om projektet Access till Uppsala som jag varit projektledare för i snart 2 år kan jag bli så engagerad. Mannen satt tyst en stund, sedan sa han: "Jag har lovat att berätta om projekten när jag kommer tillbaka, men jag kan nog inte göra det med sån glöd. Kan du komma ner och berätta för de andra?"

Då blev jag både glad och smickrad, men framför allt stolt. Jag vet att hela projektgruppens hårda arbete betytt skillnad för många ungdomar i Uppsala. Nu är det dags att sprida våra goda erfarenheter till andra kommuner.

Mat

Idag när jag och Lillasyster åkte i bilen hem frågade jag:

"Vad vill du ha till middag?"

Lillasyster: "Mat!"

Har hon någonsin fått något annat till middag????

Små-ångest

Jaha, då är det söndag kväll igen.

Lite reklam, kanske?

Gubben kom hem med en Nintendo wii för ett tag sedan. Till en början var jag rätt sval i mottagandet, men den har vunnit mark hos mig.

Igår testade jag min wii-ålder och den visade sig vara 56 år. (13 år äldre än vad jag är)

Detta måste jag ju göra något åt, och hittade ett träningsprogram i spelet och har nu påbörjat en träning som jag måste erkänna ger både flås och svett.

Det kan väl inte enbart vara dåligt med TV-spel då?

Dessutom kan man gå in och kolla vädret (ja det är sant!) över hela världen genom den. Otroligt va?

Bank bank bank!

Lillkillen har haft svårt att sova i natt. När han låg där i sin ensamhet i sitt rum funderade han på hur saker och ting låter när man knackar på dem.

Autister är rätt härliga. De lever så exakt i nuet hela tiden. Det som gällde 2 sekunder sedan gäller inte NU.

Därför blev det rätt mycket spring i natt när Lillkillen började knacka på både det ena och andra i sitt rum.

I ett annars tyst "natt-hus" låter knackningar rätt mycket och det är svårt att strunta i dem och sova vidare.

Jag misstänker att både Gubben och jag behöver lite powernaps under dagen för att orka till kvällen.

Hårda ljud

Lillkillen undersöker numera världen med att knacka på saker och ting och lyssna till ljudet som blir.

Igår såg han Gubben böja sig ner och en kroppsdel visade sig som Lillkillen inte tidigare tänkt på: Gubbens bakdel.

Snabbt som en vessla tog sig Lillkillen fram och började knacka på Gubbens rumpa.

Inget ljud...

Lite hårdare knackningar gjorde heller inget ljud. Inte ens en Lillkilles envisa bultande...

Slutsats: Gubben behöver nog träna lite mer för att få en fastare skinka.

Träningsvärk

Ock, ock, ock!

Gubben kom hem med en Nintendo wii. Medföljande fanns lite sportspel. Sportspel, säger ni. Elin och sportspel är väl ingen kombination i detta universum?

Jo, för man kan bowla!

Oj, vad jag bowlade igår! Min sving-arm är helt öm och jag fick lägga mig tillsammans med en värmekudde igår kväll för att dämpa värken. Fast roligt var det!

I morse när jag vaknade var jag bra ynklig, men det hindrade mig inte från att städa.

Så nu kan jag snart ta en ny omgång med bowling som belöning för att jag (och Gubben) städat huset.

Upplevelser

Våra barn är som bekant lite "speciella". När man åker till Fyrishov för att ha kul och bada upptäcker man som vuxen att det måste komma frätande syra från duscharna. Detta har vi upptäckt för barnen skriker så förskräckligt. Det konstiga är att syran är bara frätande på barn, inte på oss vuxna. Ja, detta är mycket märkligt!

Idag har jag också upptäckt att vår toastol är glödande. Lillkillen vill inte sätta sig ner på toan alls, utan håller sig ca 10 cm ovanför sitsen och liksom häver sig upp. Det måste vara jättejobbigt, men å andra sidan: Vem vill vara bränd i rumpan?

Det konstiga är att även här är den bara glödhet när barn (=Lillkillen) sitter på toan och inte när vi vuxna sitter där.

För att citera en känd visa: "Barn är ett folk och de bor i ett främmande land...."

Bakmaskin

Jag läste idag en artikeln om en familj som återupprättat ryktet om bakmaskinen. De bakade allt bröd i den (förutom knäckebröd) och hade rätt mycket variation av bröd.

Plötsligt blev jag sugen på en egen maskin. Tänk att få varmt, nybakt bröd en vanlig vardag när man ska till jobbet.

MEN... Jag har ju just rensat ut

1 stycke popcorn maskin
1 fondue-gryta

för att jag inte vill ha knökfullt i skåpet.

Då ska jag väl inte köpa nya maskiner?

Lillkillens stora besök

Vi hade en jättetrevlig stund på eftermiddagen igår. Lillkillens klass kom på besök för de ville titta lite på Tomtestigen som jag pratat så mycket om.

Lillkillen själv tyckte inte att Tomtestigen var så märkvärdig. Vattenhinkar är betydligt intressantare.

Det är allas rätt att få tycka vad de vill!

Autism

En reflektion jag fick igår när Lillkillen hade sin klass på besök var att Lillasysters autism var betydligt mer tydlig än vanligt.

Vad kan det stå för?

Vanligtvis är hon rätt pratsam och så, men nu ville hon vara för sig själv och svarade inte på tilltal, just.

Autism kombinerat med blyghet är ingen vidare kombination...

Lillasysters matvanor

Lillasysters matvanor har blivit uppmärksammade i ett känt varumärkes reklam:

Vill ni se bilden i sin helhet: Klicka här! (den öppnar sig som pdf-fil)

Burr burr burr

Det är verkligen rått och kyligt här ute i buschen. Trots att vi eldar hej vilt i kakelugnen så känns det svårt att få upp värmen.

Kanske är det de 3 nätterna i rad som jag bara sovit 3-4 timmar som gör sig gällande?

Sockersug

Idag var Lillasyster superduperhungrig i väntan på maten.

Det blev mycket tjat om godis, choklad och chips. Varje "nej" hon fick av mig ledde till raseriutbrott.

Medan jag lagade maten märkte jag inte att det plötsligt blev mycket lugnt bakom ryggen på mig. När jag väl vände mig om hade Lillasyster, i sitt sockersug plockat fram burken med vaniljsocker och slickade i sig.

Då är man bra sugen!

Städning

Hos oss på Stenkastet har det visat sig att städning är lika med att slänga grejer. Ju mer grejer man slänger, desto större utrymme får vi. Detta misstänker jag är en optisk synvilla. Kan det verkligen vara så enkelt?

Gubben hittade en låda som stått fullt synlig i flera år. Han började gå igenom den och hittade bland annat

• en skarvsladd - ojordad, vilket gör den fullständigt värdelös hos oss.
• 1 st hårddisk med storleken 4 Gb. Det är vad jag har i RAM-minne på min (i och för sig trasiga) dator. Det är ICKE troligt att vi stoppar in en så pass liten hårddisk i en dator idag.
• 1 st Sverigelott med 25 kronor vinst. Tyvärr gick tiden ut för att hämta vinsten för ca 3 år sedan. Där är beviset att även en vinstlott kan vara värdelös.
• 1 st datamus med kula.
• Diverse datasladdar.
  Etc, etc...

Ja, ni förstår säkert. Nu är lådan ute, men jag misstänker att det "hål" där lådan tidigare stått snart kommer att fyllas med nya spännande prylar.

Love-boost

Min katt Elvis kom in i förrgår och haltade illa. Ena örat var sönderrivet och hans självkänsla var låg. Det vet jag för han ville inte titta på mig utan gick raka vägen till sängs utan mat.

Eftersom Elvis, som ursprungligen inte kostade något (vi räddade honom från att avlivas som kattunge), men ändå är vår i särklass dyraste katt tänkte jag: Veterinärräkning!

Tidigare har Elvis råkat ut för detta:

1. När han skulle kastreras gick något snett. Han började störtblöda och eftersom det var efter veterinärklinikens stängningsdags fick vi åka till veterinärhögsskolan. Han hölls kvar över natten med dropp. Kostnad: 2 500 kronor + 800 för själva kastreringen. De 2 500 kronorna skulle egentligen blivit betydligt mer, men jag lyckades pruta flera tusen. Försök med det om ni kan!
2. Våren 2007 fick han ett huggormsbett en fredagkväll. Veterinärhögsskolan igen och en räkning på 1 500 kronor.
3. Tre veckor senare ännu ett huggormsbett, en onsdagsmorgon denna gång. 700 kronor.

Summa: 5 500 kronor på 1,5 år. Han är inte äldre än så. Mat, fästingmedel, kattsand, etc är inte inräknad.

Här kan man undra varför jag inte försäkrat honom. Det gör jag med. Varje gång han kommer hemhaltande svär jag över att jag inte varit hos veterinären och märkt upp honom ordentligt så han kan försäkras.

Tillbaka till ämnet:
Elvis kom hem haltandes och skadad med låg självkänsla. Jag gick omkring och vojnades över eventuell veterinärräkning. Därför tänkte jag att lite love-boosting kanske kan vara något.

Sagt och gjort. Elvis har väl aldrig känt sig så älskad. Jag satt och småpratade med honom, lade täcket till rätta så att han inte skulle frysa samtidigt som han vill ha luft, etc.

Nästa morgon klev han upp ur sängen och ville ut som om inget hade hänt. Han haltade inte ens. Det enda som syntes av slagsmålet var några revor över ena örat.

Var det det som Beatles menade med: Love is all you need?

(Den matematiskt lagde räknar snabbt ut att om Elvis blir 15 år kommer han att kosta ca 55 000 kronor om jag inte försäkrar honom.)

Händelserikt

Jag har levt i några mycket händelserika dagar. Det kanske "största" är att min personaldator från Uppsala kommun (ja, jag namnger vilken kommun det är som släpper iväg så urusla personaldatorer) har kraschat IGEN! Det är tredje gången på mindre än 1,5 år.

Som ni kanske vet lever jag med en datatekniker av stora mått. Att en dator kraschar i denna familj är inget stort problem. Gubben fixar med snabb och van hand de mest komplicerade problem. Det beundrar jag honom för.

Men i och med att detta är en personaldator får man inte laga själv. Jo, man får, men då får man betala allt själv och garantierna slutar gälla.

Så nu ska datorn iväg igen för att åtgärda ett fel som min Gubbe skulle fixat på 15 minuter. Genomsnittet datorn varit iväg de två tidigare gångerna har varit 4,5 vecka. Då talar jag genomsnitt.

Men det har hänt lite roligt också.

Min smarta, smarta, SMARTA telefon är så rolig. Den har tyvärr ingen stegräknare, men den kan läsa in visitkort. (Den funktionen kommer nog inte att användas så att den går sönder, dock.)

Däremot kan den visa vägen, den har GPS. Det kan vara till god hjälp för mig som inte har en väl fungerande inbyggd kompass.

Och det fiffigaste av allt, den har så mycket trådlöst att den ser nästan fransig ut. På den nya telefonen kan jag koppla upp mig mot Internet så jag kan skriva inlägg som detta. Utan WAP...