Som en blixt från klar himmel

Denna morgon har vi redan hunnit med att:

• Äta frukost
• Duscha
• Plocka från golvet
• Köra igång diskmaskinen
• Köra igång tvättmaskinen
• Skaka mattorna
• Dammsuga

Allt detta städande är ändå så otroligt otacksamt. Man hinner ju inte ställa undan dammsugaren förrän det är nåt på golvet som stör.

Några gånger har jag funderat på det här med hushållsnära tjänster, men det tar verkligen emot. Det tar inte emot i tanken att komma hem från jobbet och det är dammsuget och fint på golven, men just att någon annan ständigt och jämt ska ta hand om vår "skit".

Men idag, efter att ha kollat in Åsa Mitt I Världen´s blogg så fick jag en idé som från en klar himmel. Det som stör mig är att jag inte tänkt på det seriöst förut.

Så klart ska vi skaffa en dammsugarrobot!

Kostnaden i inköp av en sådan är endast några få månader med någon som kommer och städar inom ramen för hushållsnära tjänster.

Vinster:

• Det är åtminstone rimligt dammsuget när vi kommer hem från jobbet. (Jag är på det klara med att det inte kan motsvara en riktig dammsugning "för hand".)
• Vi slipper ljudnivån från dammsugaren. (Det kommer Lillkillen att uppskatta. Han är så otroligt ljudkänslig)
• Vi kommer antagligen att få större "plockmoral", dvs att hålla undan leksaker och annat från golvet.
• Jag slipper bli på så otroligt dåligt humör som jag alltid blir när jag dammsuger.

Gubben var inte svårövertalad. Han sitter redan och letar jämförelser på dammsugarrobotar på nätet.

Melodifestivalen

Hurra! En dubbel-DVD med HELA Melodifestivalen 2008 ramlande ner i vår brevlåda i dag.

Det innebär att Storasyster Amanda och jag har hela 6 timmar Melodifestival att titta på i helgen.

Lycko oss, va?!

På möte med Håkan Hellström

Idag satt jag på ett möte med en massa chefer. Mötet handlade om fakturering av tjänstebilar. Visst låter det både spännande och underhållande?

Fem minuter in på mötet kom plötsligt Håkan Hellström in.

Ja, det är alldeles sant! Håkan Hellström!!!!

Jag fick titta lite extra och kolla om det var sant, men det var det! Självaste Håkan Hellström!

Om sanningen ska fram så var det inte Håkan Hellström, Sveriges bästa musik-artist, utan Håkan Hellström, chef inom Uppsala Teknik och Service, Uppsala kommun.

Apropå Melodifestivalen

*whohooo* Om mindre än 2 veckor börjar Melodifestivalen. Detta ska Storasyster Amanda och jag fira in genom att träna under den kommande helgen. Gubben skickar vi iväg på nåt LAN-party nånstans i de Uppländska skogarna. Amandas fästman åker hem till sin familj i Eskilstuna.

Kvar är familjen Schlager, dvs jag, Amanda, Lillasyster och Lillkillen.

Från en Internetbutik har jag beställt en dubbel-dvd med Melodifestivalen 2008. Storasyster Amanda och jag är i full färd med att planera vad vi ska äta och ha på oss i klädväg.

Amanda har lovat att ha på sig en glittrande kroppstrumpa. Det låter onekligen lovande och härligt Schlager-glammigt. Jag lovar att komma med bildbevis på detta.

Jag koncentrerar mig mer på biten med höga glas och bubbeldricka i dessa än klädval.

Let the show begin!

Leende guldbruna ögon

Ehhhh... en fd arbetskamrat, vi kan kalla honom Fabbe, kom idag med ett stort leende och spelade upp Leende Guldbruna Ögon med Sven-Ingvars på sin mobil och sa: När jag hör denna ringsignal tänker jag på dig.

Det var ju otroligt gulligt och smickrande, men jag funderade lite varför. Jag har varken leende eller guldbruna ögon och Sven-Ingvars är inte min melodi. Dessutom är både han och jag lyckligt gifta. Ja, det gav mig lite funderingar.

Det visade sig att min fd arbetskollega som vi kallar Fabbe tror att bara för att jag är Schlagernörd gillar dansbandsmusik.

För er som hängt med i svängarna vet vad jag tycker om dansbandsmusik.

Annars kan ni läsa om det i detta gamla inlägg.

Men jag är ändå väldigt glad att jag inte är bortglömd på min förra arbetsplats.

Vimmel från filmpremiär

Storasyster Amanda har på ett föredömligt sätt rapporterat om filmpremiären av Vägen hem på sin blogg.

Ni kan läsa om det här.

På Facebook hittade jag dessa vimmelbilder från någon annan som var på plats.

Kändisspotting på premiär i Uppsala

Huvudrollsinnehavare och producent Disa Matsdotter.

Frivilligt tokeri

Jag ger mig frivilligt in på IKEA en dag när det snöar och är lite dassigt väder. Hur klok är man då?

Men ikväll är det filmpremiär som gäller. Det blir mycket spännande.

Uppsalaprofil

Jag läste idag i UNT.se att Ulf Carlsten, Rackispubens ena grundare gått ur tiden.

Det är många med mig som haft fantastiska musikupplevelser på Rackispuben då det begav sig.

Får man göra så här?

Får man förstöra en av världens bästa sånger på detta sätt?

Originalet: Lou Reed - Perfect day


Kopian: Indigo - Perfect day

Högoktanig energi

Tack Åsa Mitt i Världen för en fantastiskt bra idé.

Framtiden ser ljus ut! :oP

Hjärnkontoret går på högvarv....

Två härliga helger

Denna helg kommer svärmor aka Farmor vara här. Det innebär att vi får hjälp med det mesta. Med stor sannolikhet kommer det att vara dammsuget och lukta grönsåpa när vi kommer hem från jobbet i morgon (Farmor brukar nämligen göra så) och Gubben och jag behöver inte springa benen av oss fullt så mycket som vi brukar för att jaga våra påhittiga barn.

På lördag ska vi på galapremiär på bio där vi faktiskt känner en av huvudrollsinnehavaren. Spännande. Före dess ska vi äta fin middag.

Gubben vet ännu inte att han ska ha sin premiärkostym, det blir en överraskning för honom. Jag har redan planerat vad jag ska ha på mig och det blir fint värre.

Nästa helg, kära vänner, är en uppvärmningshelg inför Schlagerfestivalen. Gubben kommer att vara borta på nåt datagrejs nånstans i Uppland, så jag blir ensam med barnen. Då passade jag på att bjuda över Storasyster Amanda på en schlagerhelg. Hon var inte sen att nappa.

Men tänk: jag får ha en riktigt "äga alla mina barn-helg" nästa helg.

Storasyster Amanda blev förskräckt när jag sa det till henne.

Varför?

Smekmånaden är över

Nu är smekmånaden över på mitt nya jobb.

Idag kom internavtalet från vår nämnd som berättar vad vi ska göra till ungefär vilka pengar.

Som krydda till detta är jag oerhört trött efter magsjukan i fredags. Att dagsljuset hållt sig undan hela dagen hjälpte inte heller till att pigga upp mig.

Men en påse saltlakrits som väntade på mig hemma gjorde mig lite gladare.

*Whohooo*

Vi kom med Föreningen Autisms sommarlägger i Mossbylund utanför Ystad i sommar.

Det ska bli underbart att för en vecka bara koppla av och slippa tänka på matlagning och annat praktiskt.

Skåne och Österlen är fantastiskt!

Efterlysning... eller nåt...

Om någon från Lillkillens skola läser detta:

Lillkillen kommer att åka hemifrån istället ifrån Gottsunda i morgon bitti. Vi har hämtat Lillkillen då kontaktfamiljen insjuknade i magsjuka.

Nu hoppas vi att det finns någon på skolan när Lillkillens skolskjuts kommer på morgonen.

Mysigt

Igår när Lillasyster gick och la sig kom katten Elvis och ville lägga sig i vår pratstund. Som tur var hade jag min mobil i närheten så jag lyckades få denna bild.

Katten Elvis är verkligen speciell.

Visst ser det mysigt ut?

Inte första gången

Det är inte första gången jag öppnar ögonen för en musikgrupp som precis lägger av eller har slutat för länge sedan.

Nu är det Hellacopters som får min uppmärksamhet.

För er som har Spotify får ni lite fler smakprov här: Elins smakprov på Hellacopters

Snabba ryck

Tänk vad fort man blir frisk från magsjukan?

Ena dagen är man "nära döden", nästa morgon när man vaknar är det enda som stör är lite träningsvärk i magtrakten och illamående när man rör sig.

Men jag klagar inte. Så här skulle det vara med förkylningar också.

Och som extra bonus stod vågen på lägre siffra än någonsin förut.

Scenario

Så här skulle det kunna vara hos mina förra kollegor på min gamla arbetsplats v/s i Gubbens garage*.


* Garage är kanske lite mycket sagt. Själv kallar han det för maskinhall, men det är snarare uteförråd.

Förvånande inbjudan

Igår, innan jag blev sjuk, fick jag en inbjudan av Regionförbundet i Uppsala att inför 30 studenter på omsorgsprogrammet på Uppsala Universitet berätta om OCN och hur vi planerar att använda det inom daglig verksamhet.

Hur spännande är inte det?

Förträningsmekanism

Jag hade glömt hur "sjuk" man är när man är magsjuk.

Men nu, långsamt, vänder livet tillbaka.

Hoppas det dröjer riktigt länge till nästa gång!

Överraskning

Idag när vi kom hem från inskolningen på korttidshemmet hann knappt Lillkillen in förrän han kräktes över golv och mattor.

Det kändes som en överraskning, om än inte så glad sådan.

Nu är det dags att gå och sova, för man har ju ingen aning om hur natten blir.

Fantastiskt

JO! Detta är ju så fantastiskt att man inte tror det är sant:

Jag och Gubben är bjuden på urpremiär på en film, Vägen hem. Det kommer att vara regisörer, skådespelare och annat känt folk där. En av de kända skådespelarna är min systerdotter Disa Matsdotter.

Nu passar det att plocka fram premiärkläderna vi inköpte i höstas.

Man kan läsa mer om filmen på UNT.se

Dagens Prebus

Här skulle jag kunna skriva om Prebus igen, men jag väljer bort det.

Istället ska jag berätta något positivt som hänt idag.

*hmmmm*

Jag återkommer...

Nya korttidshemmet

Nu har Lillkillen och jag varit på vårt första besök på nya korttidshemmet.

Lillkillen tyckte det var helt OK efter att han väl kommit in. Det var lugnt och stillsamt och då "speglar" Lillkillen det och var lugn och stillsam han också.

Två tjejer i Lillkillens ålder gick och fnissade och tyckte nog att Lillkillen var både spännande och en riktig hunk.

I bilen hem fick Lillkillen smaska på en lakritskola som belöning och allt var frid och fröjd.

Frid och fröjd hoppas jag att jag får uppleva i natt.

God natt. Sov gott!

Svar på frågan

För er som kliat er gråa på frågan i det tidigare inlägget kommer här svaret.

Det rätta svaret är....

... allt är rätt!

Men för mig och min glada Schlagerbrudskompis är det förstås det sista alternativet som är det viktigaste.

En liten frågesport

Vad händer den 7 februari?

1. Det är Centerpartiets kommundagar i Visby

x. Jokkmokk har marknad

2. Första deltävlingen i Melodifestivalen 2009 i Göteborg

Astma

Stackars Lillkillen. Han har haft en jobbig natt med förkylningsastma, men bara så där på gränsen för att åka in till sjukhuset. Vi har därför hållt ut under natten.

Men jag tror nog att vi får ta en tur till sjukhuset under förmiddagen så vi får stopp på visslingarna i luftrören.

Fortsättning följer.

Omaka vänner

I serien omaka vänner visar jag filmen Katten Elvis och Hjorten. Filmen är inspelad med den mobil jag hade sommaren 2006, därför är kvaliten inte något vidare.

Roligt är att visa att Katten Elvis får vänner lite här och där.

Ett annat besök

Inatt fick jag besök i mina drömmar av min bortgångna mamma.

Det var trevligt och hon visste redan allt om mig, så vi behövde inte prata, vi bara "var".

Spännande besök

Jag kikar då och då på min webstatistik och kan även se om det är nåt företag som varit på besök.

En gång såg jag att självaste kungliga hovet kikat in. Det var ju smickrande.

Idag har jag haft besök av självaste Prebus.

Tyvärr har den besökaren inte skrivit några kommentarer. Det hade ju varit trevligt.

Freudiansk felsägning?

Gubben har pratat om att skaffa en gammaldags kompass för hans och Lillkillens geocachingturer. Han är nämligen orolig att GPS:en ska lägga av när de är mitt i djupaste skog någonstans.


Det är en klok tanke, speciellt som jag vill få hem min Lillkille helskinnad.


Det var ju extra bra att jag fick det tipset 10 dagar innan hans födelsedag, så jag gick ut på nätet och letade kompasser och vad de kan kosta.


Efter en stund tänkte jag: Tänk om jag ska skaffa en sån där grunka på skoj som de har till sjöss? En trekant?!


Men gissa min förvåning när jag googlade på trekanter. Det var inte alls vad jag hade tänkt mig.


Rätt sökord skulle vara sextant. (vilket ju också är ett märkligt ord)

På banan igen

Jaha! Då är man på banan igen. Full rulle framåt och det gick otroligt smärtfritt att komma tillbaka till jobbet.

Nu längtar jag till i morrn. Jag har många järn i elden.

Vad hände?!

Som vanligt med ledighet känns det så långt, så långt i början, men plötsligt så är den slut.

I morgon börjar tåget rulla igen, tur det är kort vecka innan helgen så man får vänja sig lite.

Mitt nya jobb är superkul, men nu börjar allvaret på riktigt. Före jul var det lite mer "känna på" för att jag var ny. Nu efter jul är det blodigt allvar och vi inom daglig verksamhet vet ännu inte vad vi har för budget 2009. Det vi vet med säkerhet är att det ska stramas åt.

Ni förstår kanske att jag har en lite klump i magen? Både av pirr och förväntan liksom av oro.

Svåra saker

Idag när vi var ute i stallet var Lillasyster på topp. Vi kom precis lagom för att klappa hästar och till och med få ett varv i paddocken på hästrygg. Kanon!

Men sen blev det lite sorgligt. Lillasyster ville gå ut i stohagen för att hälsa på Thruma, vår gamla trotjänare, men Thruma är ju slaktad sedan någon vecka.

Lillasyster gick till staketet och ropade: Thruma! THRUUUUMAAAAA!

Jag försökte förklara för henne att Thruma är borta, hon är död, men det var tydligt att Lillasyster inte förstod vad jag pratade om.

Ja, det var lite sorgligt i allt det härliga.

Dagens planer

Idag planerar Lillasyster och jag att gå till stallet och träna lite "stallvett".

Stallvett är sånt som gör att man inte

• kryper under hästar
• stoppar in fingrarna i näsborrarna på hästarna för att undersöka hur långt man kommer
• suger på hästsvansarna
• mm

Men Lillasyster har rätt mycket stallvett i alla fall. Ovan beskrivet händer inte alltför ofta. Men jag vill ju vara säker på att det ALDRIG händer.

Lillasyster älskar att borsta hästarna och hon blir superglad när hon får bära fram hinkar med havre till dem. Det låter så härligt när hästar tuggar havre.

Min nya hobby

Småttingarna själva flyr in i ett annat rum när jag plockar fram målarböckerna. Men Storasyster Amanda tyckte så sent som i lördags att det är roligt.

Det drar ihop sig

Det var inte länge sedan det var 110 dagar kvar till Andra Chansen i Norrköping. Nu visar nedräknaren till höger att det bara är 61 dagar kvar.

Jag misstänker att sista tiden fram till Norrköpingsresan kommer att gå supersnabbt.

Ängsvillan

Idag har jag varit på besök på Ängsvillan inför Lillkillens korttidsvistelse där. Det var en trevlig upplevelse och jag hoppas känslan håller i sig.

Gubben frågade mig hur det var och jag svarade: Det kändes jättebra!

Gubben: Men så kände vi ju efter att vi besökt Glimtens korttidshem också?!

Jag: Jo, men nu är vi mer erfarna, det går inte att jämföra.

Fortfarande så ska man vara misstänksam mot första intrycket när det gäller viktiga saker som tex omvårdnad. Saker och ting behöver inte alls vara som de ser ut, men i dagsläget känns det mycket bra med Ängsvillans korttidshem.

Redan på måndag börjar vi inskolningen.

Hoppas Lillkillen kommer att gilla det.

Inbrottstjuvar och brunbjörnar

Inatt vaknade jag av ett *bom* som vibrerade huset. Strax efteråt kom ett större *BOM* som vibrerade huset ännu mer.

I min fantasi var det antingen inbrottjuvar eller en galen och hungrig brunbjörn som försökte "knuffa" sig in i huset.

Stackars Gubben väcktes upp och han förstod ju ingenting av mitt svammel. Trots det var han snäll och gick ner för att kolla. Som en skugga följde jag efter med mobiltelefonen i högsta hugg, bara utifallatt. (det vet ju alla att mobiltelefoner kan skrämma vem som helst)

Nä, där fanns ingenting och lätt irriterad gick Gubben och la sig igen. Han somnade nog om innan huvudet nått huvudkudden. För min del tog det lite längre tid att lugna ner min skenande puls. Den där galna och hungriga brunbjörnen vill man ju INTE få in i huset.

När jag i morse kom ner efter någon ytterligare timme av orolig sömn såg jag på termometern: -14 grader.

Det kan ju varit så att trähuset "satt" sig i kylan, eller vad tror ni?

Vad är mest troligt att ljudet kom sig av: En galen och hungrig brunbjörn som vill komma in i stugvärmen, ett misslyckat inbrottsförsök eller kylan som får huset att "sätta" sig?

Krig och elände

Det är knappt man vågar slå upp nyhetssidorna längre. Mediernas beskrivning av kriget i Gaza blir så otäckt nära och lätta att förstå.

Vem tror på att det blir fred av en markinvasion? (Eller strid över huvudtaget)

Stora tjejen

Ser ni nåt särskilt med Lillasyster?

Jag har inget att göra!!!

Ja, så kände jag efter lunch. Och vad gör jag då?

Jo, jag sätter igång och frostar av frysen, inspirerad av Storasyster Amanda.

Nu när det nästan är klart känns det skönt, men det var fortfarande ingen rolig uppgift att ta tag i.

Nyårshälsningar från Elin i Björken

En särskild hälsning sänder jag till Viktcoachen.

(Den skarpsynte kan se den bildskygge Gubben på fotot. Han speglas i fönsterrutan.)

En händelserik dag på Stenkastet

Först upptäckte vi att Lillasyster målat på köksväggen.

Sen att Lillkillen tagit för sig själv av youghurten i kylskåpet.

Man har aldrig tråkigt hemma hos oss.

I am the champion!

Slå det om ni kan! Observera 6 strikes i rad. Det kallas six pack, för er som inte visste. ;o)

Bomber och granater!

Det var en märklig känsla att ligga i sängen och lyssna till fyrverkerierna här i Björken i natt.

Här i Björken smäller och exploderar det för att man har fest och firar, i Gaza smäller och exploderar det och man vet inte hur man ska få el till sjukhusen så att små nyfödda barn ska överleva.

Ja, det är en orättvis värld vi lever i.