Innan småttingarnas tid hade jag häst.
Jag hade också nästan all tid i världen.
Men vad jag saknar ridturerna som stundom gav sånt lugn och ro i själen.
Det är rätt skönt att längta, men idag längtar jag så det gör lite ont.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar