Metamorfos

Jag måste "gräla" lite på min Viktcoach.

Igår fyllde min pappa år och vi satt och åt tårta på avdelningen. Men i mitt huvud snurrade: "Nu måste jag ut och motionera och bränna av kalorierna." Jag hade nämligen ätit tårta dagen innan på min nya arbetsplats också.

På kvällen tittade Lillasyster och jag på Flubber. Lillasyster åt chips och jag åt räkor (och några få bitar chips). I huvudet snurrade: "I morgon bitti måste jag ut och promenera när jag vaknar."

I samma ögonblick jag vaknade i morse (06.10) satte jag mig upp i sängen, viskade till Gubben och sa: "Nu går jag ut och promenerar!" En 4,5 km promenad i rask takt, med svängande armar med The Hives i öronen blev resultatet och ca 4000 steg i aerobicstakt enligt stegräknaren.

Vad är det som hänt?

• Förr kunde jag lugnt sitta och trycka i mig en påse chips och skölja ner med CocaCola utan några större samvetskval.
• Förr kunde jag samma kväll också hitta en kexchoklad som kvällsfika och skölja ner med röd mjölk.

Numera tar jag möjligtvis en mugg med rött eller grönt té med lite lättmjölk i på kvällen och vill jag festa runt alldeles tuggar jag på en fuktskadad, seg riskaka.

Fast sanningen å säga så är det rätt trevligt när magen inte hänger alltför mycket över byxlinningen.

Så jag slutar detta inlägg med:

Bra jobbat, Viktcoachen!