Lillasyster och jag hade ärenden på banken idag. Det är inte ofta man går på bank nu för tiden, men ibland måste man.
Nordea på Bolandsgatan här i Uppsala hade byggt om och tagit bort de grindar som håller kunder på rätt sida av kassorna.
Under den bråkdelen av sekund det tar att titta ner mot väskan för att plocka upp plånboken hade Lillasyster blixtrat till och satte full fart in bakom kassorna och längst in i lokalen.
Jag stånkar efter som ett ånglok, plånbok, väska och vad jag hade fick jag slänga som balast för att hinna ikapp henne.
Kan tänka mig att bankpersonalen hade fingrarna på larmknapparna.
Som sagt, på en autismfamilj växer ingen mossa och fastnar inget damm. Alltid nåt!
1 kommentar:
Jag förstår att de blev rädda, Filippa måste ju se ut som den typiska bankrånaren. ;-)
Skicka en kommentar