Efter att jag med mycket möda och besvär (och hjälp av gubben) grävt min grop och planterat Katsura-trädet fick jag för mig att gå över till hästgården och hämta lite brunnen hästskit.
När jag går genom skogen med min lilla skottkärra och spade tänker jag: "Nu har jag lyft motionerandet till nya höjder. Andra går med stavar, jag går med skottkärra!" För motion det får man. Och muskler! Jag känner mig som Superkvinnan från Stenkastet när jag knallar upp och ner för backarna och följer stigens svängar. En häst lyckades jag skrämma upp också, men ryttaren klarade av situationen. Hästen hade tydligen inte räknat med att möta en skottkärra på promenad halvvägs in i skogen.
Väl framme vid hästgården gick jag fram till en av gödselhögarna som ser lagom brunnen ut. När man gräver i den kryllar det av kompostmaskar, skalbaggelarver och andra insekter. Man får en känsla av att det är rena, rama dynamiten!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar