Semesterhälsningar till jobbarkompisarna

Jag har inga brillor på mig, sså jag ser inte vad jag petar i mig. Är det godis?

Måndag, eller?

Jag gick på semester i fredags. I morse när jag vaknade tänkte jag:

"Vilken dag är det idag?"

Tyvärr går semestern så fort. Snart vaknar jag och tänker:

"I morgon börjar jobbet igen."

Men denna höst blir spännande med lite nya arbetsuppgifter och utveckling. :o)

Eeeeehh..

.. oki...

Ja, man inser att man är en radiogeneration äldre än målgruppen programmet vänder sig till. Det var ju inte Sven Jerrings radioprogram, typ.

Middag

Pang prego middag

Angående att ha semester

"Det snabbaste sättet för en förälder att tilldra sig ett barns uppmärksamhet är att sätta sig ner och se ut att ha det bekvämt. "

Lane Olinghouse

Vill man vila en stund, tex efter att ha klippt gräset, så kan man glömma det om det finns en liten Lillasyster i närheten.

Hon ser till att man är i ständig rörelse...

För den intresserade

För den intresserade kan jag meddela att klippa vår gräsmatta är värd 7 315 steg varav 4 067 steg är aerobic-steg.  Att klippa vår gräsmatta är att gå 5,19 km.

 

Är det motion, säg?!

Påminnelse

En liten påminnelse att lyssna till P3 klockan 16.05 då Pang Prego är beställt av Storasyster Amanda.

Det suger!

Som förälder till barn av vår kaliber är livet en ständig kamp. Man kämpar för att få det dagliga i tillvaron hemma att gå ihop och man kämpar för att tillvaron utanför hemmet ska förstå och dra åt samma håll.

 

Senast i raden av faktorer utanför hemmet som inte förstår och inte drar åt samma håll är Prebus.

 

Prebus är samordningscentral för skolskjutsar och för oss är det då särskoleskjutsen till och från hemmet till skolan där Lillkillen går.

 

I fredags fick jag till kännedom att man från Prebus sida har gjort en ny upphandling av särskoleskjutsar och då faller en eller kanske bägge av våra chaufförer bort, dvs byts ut.

 

Jag ser med stor oro och faktiskt med en jätteklump i magen hur nästa läsår kan komma att bli. Prebus har uppenbarligen inte tagit med hur viktigt det är med kontinuitet för barn med till exempel grav autism som vår Lillkille har. Nya chaufförer kommer att sprida oro för vår Lillkille och det värsta scenariot jag ser framför mig är att det kommer olika chaufförer varje dag.

 

Förutom att Lillkillen kommer att bli orolig kommer vi att få extra jobb med att ge vägförklaringar till Stenkastet till chaufförerna. Vi bor rätt krångligt till sett då vi inte bor på en gata i stan, har vi förstått på vikarierande chaufförer. Vid några tillfällen har vi fått köra in till Bälinge och hämta Lillkillen för att vikarierande chaufförerna inte hittat och irrat omkring så länge att vi gett upp.

 

Hur ska vi få Prebus att förstå att det inte är stadsbud de kör utan barn med mycket stora behov av kontinuitet?

 

Som sagt, att vara förälder till barn med särskilda behov är en ständig kamp...

En oväntad vän

Lillasyster och jag gick ut efter middagen för att flyga drake på ängen. Mitt på ängen stod en grävling och gjorde vad grävlingar gör.

Själv tänkte jag att ängen är stor nog för oss alla så vi flög vår drake där godan ro, men jag höll ett öga på Grävlis för säkerhets skull.

Plötsligt gjorde Grävlis en helomvändning och kom rusande mot oss. Jag släppte draken, lyfte upp Lillasyster och sprang så fort jag kunde. Lillasyster tjöt av skratt och tyckte det var jättekul.

Men Grävlis ville bara in i skogen. Antagligen hade han upptäckt att han inte var ensam på ängen och blev rädd.

När han försvunnit in i skogens mörker gick jag fram och kollade vad han gjorde tidigare och då insåg jag att han är min vän, trots att han eller hon stjäl av mina potatisar.

Han äter sorkar!

Grävlingar är underskattade och har nu officiellt blivit mina vänner.

Ola Salo

Ja, inte blir jag mindre förväntansfull över OPERApremiären när jag läser om Ola Salos grepp om publiken i Sundsvall.

Men vad gör han egentligen när han håller benet så där? :-O

Har han gaser?
Har han sträckt sig och stretchar?
Vill han kvala in till OS i gymnastik?

Nu har jag nåt att undra över när jag ska somna!

Vackert när det blåser i rågen

Visst ser jag tjusiga vyer på min promenad?

Fast stäng ner ljudet, för blåsten låter inget vidare i mobilen.

Våra planer idag

1. Gå en entimmes morgonpromenad med Lillasyster i barnvagnen. (Det är MOTION, det)
2. Dammsuga (Det är också motion)
3. Äta lunch
4. Åka ner på stan och shoppa loss (Kan bli motion om Lillasyster får för sig att inte vara nära mig)
5. Storhandla på Gränby på hemvägen
6. Äta middag
7. Åka till Björklingesjön och bada (Motion igen, både springa efter Lillasyster och själva badandet)

vila

Fast det är klart... Visst ser det vilsamt ut när Lillasyster somnat i soffan?

Sport

Detta är slutligen mina bidrag till utmaningen sport:

Nu väntar nästa utmaning "Vila", men Gubben har ju åkt iväg med kameran, så utmaningen måste vila.

Tjuvar och banditer

Jag har tidigare haft problem med en hjort som härjat i mina rabatter och ätit upp mina perenner.

 

Precis i detta nu fick jag springa ut och jaga bort grävling från mina potatisodlingar.

 

*suck*

semesterstart

Nu har den börjat. Ett "hav" av ledighet. Lillasyster och jag firade starten på McDonalds. Ja, jag vet! Men jag har inte semesterstart varje dag. Vi ska nu in på Ica Maxi och köpa oss en drake, för Lillasyster har önskat att vi ska flyga drake ikväll. Kanske pommes friten (ja Elisabet, jag skäms) bränns bort till en del..

Vad tiden går!

För 10 år sedan gifte sig Gubben och jag i Gamla Uppsala kyrka.

 

Jag fattar inte att tiden går så fort!

Ni har väl sett...

... att det finns ett "giftigt" spel längst ner på sidan? (Scrolla ner så ser ni)

Jag har själv suttit och spelat det under kvällen och kommit över 5000 poäng.

En särskild varning vill jag ge dem som gillar spel som tex Tetris. Man fastnar väldigt lätt.

Torsdag kväll

Nu är det 8 arbetstimmar kvar...

I mitt huvud

Mitt huvud ekar tomt, mycket tomt.

Ett enda ord studsar från ena väggen till den andra i skallen.

Ordet är:

SEMESTER!

Nu är det 16 arbetstimmar kvar....

Pang Prego

För er som vill lära känna Storasyster Amanda lite bättre föreslår jag att ni lyssnar till Pang Prego klockan 16.03 på P3 på söndag.

Programmet ska handla om henne.

En hyllning

Denna fantastiska film med Shaun the Sheep publicerar jag som en hyllning till min Gubbe:



Speciellt gillar jag scenen med tratten...

Ur led är naturen

Är det tillåtet att forska om vad som helst? Mina katter think NOT!

Autism-drömmar

Nästan exakt klockan 12 i natt vaknade Lillkillen och var mycket upprörd. Jag har ingen aning vad han kan ha drömt och det är här som det är så otroligt svårt att vara autist-förälder.

 

Lillkillen kan ju inte själv berätta och som förälder kan man bara sitta bredvid och försöka vara så lugn som möjligt. Lillkillen måste själv försöka reda ut vad som var dröm och vad som var verklighet och allt däremellan. Det är svårt för ett ”vanligt” barn, hur svårt kan det då inte vara för en autist?

 

Det verkligen svider i hjärtat när man inte räcker till.

Fem år gammal

Så här ser en yrvaken, nybliven femåring ut. Obs kakor till frukost. Fyller man år får man bestämma maten själv

Minnen

För exakt fem år sedan började jag känna förvärkar. Om femton timmar skulle jag ha en liten Lillasyster i famnen.

Tänk vad tiden går FORT!

Håkan Hellström

Genom Amanda som hjälpt mig läsa igenom min epost har jag fått reda på att Håkan Hellström varit på McDonalds här i stan. 

Orättvist att jag inte var på plats just då, men å andra sidan har jag en nu två år gammal kexchoklad i finskåpet, signerad av just självaste Håkan Hellström.

Ve den som äter upp den!

Ofrivillig motion

Jag tog på mig stegräknaren innan jag började plocka (städa). Nu när jag börjar se slutet visar den att jag gått 2056 steg och 1,45 km. Det säger en del hur vi har det här hemma. Nu är dammsugning och golvtorkning kvar. Vad kommer stegräknaren att visa efter det?

Detta är ju rena rama träningspasset!

Regn

Hoppas ingen blir avundsjuk när jag berättar att vi fick 23mm regn igår.

vanor

Ni .kan inte ana vad jag längtar efter min e-post. Tur vi har våra barn som håller oss sysselsatta.

Tupperwaregrunkor-.

Bildbevis. Jag har nu använt båda mina tupperwaregrunkor. Första marängbotten i ugnen..

Abstinens

Vårt internetmodem har pajat i åskan. Amanda är måttligt glad eftersom jag nu ringer henne och frågar om jag fått post, etc. Tur jag lärt mig uppdatera bloggen med mobilen

Bilder från fotbollsträningen

Bilden i förra inlägget tog jag med mobilen. Synd att inte ljudet kom med, för det var ett ordentligt flåsande trots att alla var på andra sidan planen.

Det var svårare än jag trodde att ta kort på en fotbollsträning, men här är ett litet smakprov.

Några bilder har jag sparat för min utmaning, de vill jag inte publicera ännu.

Overkligt.

Kan ni begripa? Jag sitter på en fotbollsträning på andra sidan stan för att ta en sportbild. För min del är det roligare att kolla än det verkar att träna. Det flåsas och stönas från laget, men det som hörs mest är tränarens röst. Han verkar inte vara nån lekfarbror...

Fotoutmaning

Idag är det upp till bevis!

Jag har utmanad en kompis att ta ett foto på temat "sport".

Ni vet säkert att jag inte är det minsta sportintresserad, så detta är verkligen en utmaning för mig. Idag är det en extra utmaning eftersom det regnar.

Tyvärr har jag inte så mycket tid att svänga på, för på fredag sticker Gubben på sin camping med Lillkillen och med sig har han kameran.

Min sportbild måste med andra ord bli tagen denna helg!

Fem myror är fler än fyra elefanter

Lillasyster har gått in i en period av "Fem myror är fler än fyra elefanter". Vissa barnprogram håller fastän de har några år på nacken. Faktum är att jag kollade på det när jag var liten.

MEN... när jag nu kollar så ser jag saker jag inte sett förut, tex att när Eva sitter i soffan och läser, så är det tidningen Kvinnobulletinen hon läser (skapad av Grupp 8).

Säg det barnprogram idag som skulle kunna ha ett sådant budskap utan att det skulle bli folkstorm.

Testnatt

Gubben och Lillkillen ska testsova i tältet inatt. Lillasyster är otroligt avundsjuk och testar sovsäckarna och underlagen. Gubben har satt upp tältet under mitt sovrumsfönster så att jag kan komma till undsättning om det behövs. Hoppas inte!

Dumma katt!

Min nya kompis

En nyinköpt stegräknare. I ordningen är det min tredje, men nu satsade jag lite mer än en hundring på clas ohlsson och fick en som fungerar. Nu får jag skynda mig om jag ska hinna ta härliga långpromenader på grusvägarna. Snart finns bara asfalt och oljegrus.

Händelserik dag II

När jag skrev meddelandet nedan satt jag i väntrummet på cytologmottagningen. Det var en konstig känsla att dels undersökas om man har något elakartat som ska bort och dels ett konstigt lyckorus över headhuntningen.

Väl över kan jag koncentera mig på lyckoruset. De hittade inget elakt i min armhåla mer än möjligen skäggstubb och svett.

Händelserik dag

Ja, idag händer det grejer! För första gången i mitt liv har jag blivit headhuntad, och inte till vilket jobb som helst! Jag berättar mer när mer är bestämt.

Spänning

Lillasyster har hittat något hon tycker är superspännande, nämligen när Gubben blåser bubbelgumsbubblor.

 

Gubben i sin tur tycker också att det är spännande, för han är orolig att bubbelgummit ska fastna i skägget.

Flygar-ess

 

Igår kväll såg jag dem för första gången i år. Nattens fantastiska flygare. De flyger så fort att de knappt är skönjbara för ögat.

 

Jag pratar om fladdermössen.

 

Inatt hade vi sovrumsfönstret på småglänt istället för vidöppet....

Ola Salo

Idag kom ett rör från Malmö Operan. I röret fanns affisch på Ola Salo inför premiären av Jesus Christ Superstar.

 

När jag rullade upp affischen fick jag dra efter andan. Dels tycker jag affischen är snyggt gjord, men Ola Salo är så otroligt karismatisk.

 

Bli nu inte oroliga. Gubben min sitter säkert. Han har karisma på sitt sätt och jag vill inte byta ut honom.

 

Sov gott!

Sorg

Jag har sorg. Stor sorg.

 

Nyss hemkommen från en medlemsstämma i vägföreningen runt Björken och man har beslutat att lägga oljegrus.

 

Inte ens mitt brandtal om grusvägars charm, grusvägar som kulturskatter och att hur man över hela Uppland slänger på oljegrus på alla grusvägar lyckades få folk att rösta rätt, rösta NEJ.

 

Nu blir det en sorgelåt jag sjunger när jag promenerar på Björkenvägen:

 

Jag har bott vid en oljegrusväg i hela mitt liv..
och sett människor komma och gå....

 

Ni hör! Det går ju inte ens att sjunga!

 

Det var med en mycket liten marginal som oljegruset vann, 1.34 andelar. Det gör förlusten tyngre att bära än om marginalen varit större....

 

Utmaningen

Jag har fått en utmaning som heter duga. Det är att hamna i skvallertidningarna vid OPERApremiären av Jesus Christ Superstar. Som ni vet har jag inte så stort nyhetsvärde mer än Fröken Radio Uppland 1998. Detta har jag funderat mycket på under mina bilresor till och från jobbet, men idag kom jag till en möjlig lösning.

Jag har fortfarande tid på mig att bli känd, ju! Jag har några alternativ/modeller och ni får gärna komma med ytterligare förslag.

1. Naken-Janne. Han blev känd genom att gå naken. Hur svårt kan det vara?
2. Birgitta Fahlgren Sylvén. Man kan säga dumma saker i media. UNT verkar ta in vad som helst bland insändarna. Det kan vara en början.
3. Hjältinna. Se till att rädda något barn som håller på att drunkna. Med min kroppshydda måste jag ändå gömma mig i vassen i år, där kan jag lurpassa till att något barn behöver min hjälp. Alternativ till detta: Vänta vid en stormarknad och knacka ett bilfönster till en bil med en hund i som håller på att dö i värmeslag.

 Vad säger ni? Visst är jag på rätt väg?

DSC00003.JPG

För att ni ska få en bild hur det ser ut när jag jobbar. Ibland händer det att jag har deltagare också...

Backflash

Amanda och jag åkte i vårvintras och tittade på Melodifestivalens final i Globen. Det var otroligt roligt. Jag minns många skratt och två förväntansfulla schlagerbrudar.

Jag kollade med ett halvt öga på Allsång på Skansken (mest för att Håkan Hellström skulle vara med) och fick mig en rejäl FLASHBACK när Christer Sjögren klev in i all sin fjäderprakt och drog av "I love Europe". Låten var minst lika dålig nu, men man blir ju glad av den, eller hur? Efter ett tag gillar man den, oavsett man vill eller ej.




Men visst är hans röst lite "goofy"? :o)

Hur man löser bekymmer

Gubben och Lillkillen ska ju ut och campa om någon vecka. Det är ett stort äventyr. Gubben har bestämt att de ska sova i tält. Eftersom Lillkillen kan ha rätt mycket ljud om nätterna och definitivt vakna mycket MYCKET tidigt på morgnarna så väljer de att inte sova på camnpingplatser, utan i fria naturen.

Det finns några små problem med detta.

Ett problem är att Lillkillen inte är gjort för att sköta sina behov i en grävd grop i marken. Han skulle aldrig förstå vad man ska göra där.

Som en lösning till det lilla delikata problemet har Gubben hittat en liten campingtoa på Biltema för 350 kronor (det tjänar man lätt in på att inte bo på campingplatser). Man sätter i en nedbrytningsbar plastpåse över hinken, gör det man ska och gräver ner den sen.

Hur smidigt är inte det?

Lillasyster ville inviga toan på en gång!

Vi får se hur Gubben löser problemet: Lillkillen vill kolla på tecknad film innan han somnar!

Jag är säker på att Gubben hittar en lösning på det med, för han är rätt analytisk när det gäller.

(Undantag för trädgårdstraktorer ;o) )

Rädsla

En jobbarkompis sa att han var glad att jag inte skrev så mycket om honom på bloggen. "Man vet aldrig var det kan sluta".

Jag kan berätta att min jobbarkompis, vi kan kalla honom Fabian, att han har nån typ av omvänd viktnedgång.

Min teori är att han tror att det som ska ner först måste upp, nån sorts ännu okänd Newton-lag gällande män i yngre medelåldern.

Ja, det gäller att ligga före sin tid.

Nostalgi, we have no bananas

Under min ungdom lyssnade jag mycket på KSMB och Ebba Grön och annat smått och gott. Tänk: Band som "Köttgrottorna" och "Lädernunnorna" var rätt stora. Det var tider!

KSMB och Strindbergs lyssnade jag på långt in på 1990-talet. Jag kan inte minnas att det blev folkstorm kring denna politiska låt när den släpptes 1980, trots att man pekar ut en politiker rätt hårt. Texten bygger på ett uttalande Gösta Boman (M) gjorde att Sverige kunde dra ner på U-hjälpen (som det hette då) till Afrika, afrikanerna hade ju en massa bananer de kunde äta.

Hur som helst: Skulle en politiker göra ett sådant uttalande idag skulle han/hon inte bli så långvarig, men det är klart Sverigedemokraterna är på gång, så man vet inte.

Kanske det börjas släppas sån här musik igen då till försäljning? Jag är rätt säker på att musik som denna fortfarande skrivs, men når aldrig ut i radion.

Slitsamt på Stenkastet

Jag önskar att vi var så här flitiga här på Stenkastet, men tyvärr så är det bara arbetsbina som orkar med att jobba. Vi vuxna vaktar på barn på skilda håll och barnen håller oss vuxna sysselsatta med att jaga efter barnen.

Så är det!

(bilden tagen idag på eftermiddagen)

Batteri

Gubben muttrade lite när han läste inlägget om traktorn igår. Idag ska vi in till stan och köpa nytt batteri till traktorn.

Det är i alla fall en början....

Vad tror ni?

Idag är det midsommardagen. Jag har sedan i våras önskemål att få på vagnen till traktorn så att vi kan åka till bonden och hämta lite prima jord och brunnen hästgödsel.

Men som sagt, snöbladet och snökjedjorna är fortfarande på. Det är inte läge att koppla på en vagn nu.

Och gräsklipparaggretet som hör till, det funkar inte, så vi får handjaga grässtråna. Det gör i och för sig inte så mycket för både Gubben och jag behöver motion, men vi köpte ju denna traktor med gräsklipparaggregat för att underlätta gräsklippandet.

Nu kommer jag till frågan som ni får besvara i kolumnen till höger:

Tror ni vi får av snöbladet och snökjedjorna innan det blir vinter igen?

Lätt så att ett barn kan sköta

Här är bildbevis på att vi använder vår Tupperware-grunka. Den är så lätt att även ett barn kan sköta den.

Grädden till jordgubbarna blev väldigt god och fluffig!

(Hoppas inte viktcoachen läser)

Midsommarbilder

Vi åkte till Skuttunge gamla prästgård för att få del av midsommarstången. För att inte hamna i värsta kaoset valde vi att åka när vi visste att alla åkt hem. Det blir liksom lugnare då.

Min Gubbe är den svåraste att fånga på bild. Om det ska lyckas så är höftskott det säkraste sättet att fånga honom på bild. Denna gång lyckades det inte så bra, eller vad säger ni?

Om man står på trappan till Skuttunge kyrka ser man grinden så här. Texten lyder: "Gud vår utgång salig gör" Det kan man fundera över, tycker jag. Hur tänkte man då?

Sen var det ju midsommarstången vi var ute efter. Vad härligt att kunna dansa tokdanser utan att behöva tänka på att inte trampa någon på tårna. Vi hade allt utrymme vi kunde önska oss.

En riktig svensk sommar, eller vad säger ni?

Och Lillasyster hittade en mystisk stubbe med svampar på som var mycket intressant.

Mystiska tecken

Det är inte enbart i Björken som davincikodens författare har "virke" till ny komplott.

Aftonbladet.se skriver om en matematiker som räknat ut att de mysiska cirklarna på brittiska öarna egentligen är en matematisk symbol för pi, 3,14.

Undrar hur många därute som sätter igång och dubbelkollar om det stämmer?

Kanske någon av dessa vill sätta igång och räkna ut vad stenarna jag såg i en cirkel på Björkenvägen i början på veckan har för symbolvärde?

Bild på detta finns i tidigare inlägg.

Att få vänta på sin tur

Igår följde jag med en deltagare till Arbetsfömedlingen, som studiebesök ungefär. Det var lärorikt.

För hur det är så har våra ungdomar mycket åsikter om AF och hur de jobbar. Vi på Arbetsmarknadsenheten försöker hålla AF om ryggen, men efter besöket igår undrar jag...

Först fick vi kliva in i en stor sal. Det fanns datorer lite här och där. Mitt på golvet fanns en skylt med orden: "Vänta här om du vill ha hjälp av en arbetsförmedlare". Vi ställde och där och väntade och väntade. När vi väntat ett tag funderar man lite på vad som finns i datorerna längst med väggarna, men vi kan inte kolla för då förlorar vi vår plats i kön.

Några meter ifrån oss stod en tjej och pratade med en förmedlare. Vi hörde tydligt hur hon redogjorde för sin fysioterapi och varför hon varit sjukskriven.

Efter en stund kom en person och frågade om vi ville ha hjälp. Ja, så klart. Då fick vi en kölapp till en arbetsförmedlare. Vi hade alltså stått och köat för att få en kölapp.

Är det klokt det?

Hos arbetsförmedlaren gick det fort, men vi behövde gå vidare till nästa förmedlare för att få ett datum till ett jobbinfomöte, inget mer. Hon visade vägen och gick i förväg in på kollegans kontor. Vi stod utanför och hörde tydligt hur den nya arbetsförmedlaren sa: "Jag har faktiskt inte tid! Jag har inbokade möten!"

Med åren har jag mina tentakler vuxit meterlånga när det gäller bemötande och jag hoppas att jag aldrig blir så avtrubbad att jag kan jobba under sådana förhållande som AF i Uppsala gör.

Så! Det här har legat och skavt som ett gruskorn i ett skavsår sedan igår. Nu hoppas jag kunna släppa det.

Glad midsommar!

Hoppas ni alla får en glad och trevlig midsommar. Här är startskottet för oss på Stenkastet:

The Lost Patrol Band ft Lisa Miskovsky-Alright

Utmaning

En av mina jobbarkompisar har utmanat mig.

Hon har utmanat mig för att jag ska hamna i skvallertidningarna när det är OPERApremiären av Jesus Christ Superstar.

Om ni läst skvallertidningarna om premiärfester så krävs det liksom att man har något typ av kändisskap.

Det enda jag kan ståta med är titeln "Fröken Radio Uppland 1998". Det är inte att förakta, men undrar om det har något nyhetsvärde?

Hur som helst: Klarar jag detta bjuds jag på middag av mina arbetskamrater.

Little Britain

Som ni trogna läsare vet så är en av mina favvoserier Little Britain. Idag kan man läsa i aftonbladet.se att en av skådisarna ska skilja sig efter bara 18 månader.

Trist, tycker jag. Hoppas han blir lycklig med någon annan.

Riga

Det blev en kryssning till Riga.

Den 14 juli åker vi och då får det inte blåsa!

Vem är snyggast

Det är ju så att det är inne med snygglistor på bloggar. Senast är Maria Thure som gästar på UNT.

Jag vill ju inte vara sämre och gör en snygglista jag med, men jag låter ert omdöme avgöra vem som är snyggast.

För att underlätta har jag lagt in bilder på killarna som ni har att välja mellan.

Det är egentligen bara en person jag skulle rösta på, ni får gissa vem.

Antonio Banderas,
ingen presentation nödvändig

Howlin´Pelle Almqvist
(sångare i the Hives)

Torsten Flink, skådis

Steve Jobs,
dataguru och jätterik

På rymmen II

Gubben kom hem, käkade och åkte igen och lämnade mig ensam hemma med rymmardrottningen.

När jag vattnade blommor på övervåningen hörde jag hur det blev tyst på bottenvåningen.

Jaha, då var det dags igen!

Men denna gång var inte Lillasyster så långt borta. Hon hade gått och lagt sig i hammocken med en påse micropopcorn.

Visst ser det lite kallt ut? Jag tror att det var det också för hon var inte svårövertalad att komma in och lägga sig i TV-soffan med en filt istället.

Gränser

Om ni läst inlägget nedan så ställer ni er säkert frågan:

"Varför i hela friden skaffar de inte staket?"

Vi bor så otroligt vacker med skogen bakom och en äng framför. Ett staket skulle förstöra så mycket. Den vackra omgivningen runt Stenkastet är en källa för påfyllning av kraft för att orka, att förstöra det känns mycket avlägset och vinsten är tveksam. Vi vill helt enkelt inte ha staket.

Ger vi efter för det, kan vi lika gärna ge upp helt och hållet.

Inget staket runt Stenkastet!

(Kom igen om några år så får vi se om lyckades stå emot)

På gränsen till sammanbrott

Precis när jag var mitt uppe i ett avancerat parti av matlagningen upptäckte jag att Lillasyster saknades.

Det var bara att dra av pannor och kastruller från spisen och sätta iväg på Lillasysterjakt. Lillkillen hade en,enligt honom själv, härlig vattenhink full, så han var nöjd och glad på gården.

Upp på cykeln, för när Lillasyster sätter fart, då går det fort. Hon kommer en lång sträcka på mycket kort tid. Jag visste ju inte åt vilket håll hon sprungit.

Först kom jag till närmsta grannarna 150 meter bort. De var ute och målade sitt hus, men hade inte sett Lillasyster. De borde ju sett henne och dessutom höll de ju på med så spännande saker, så Lillasyster borde kommit fram för att "hjälpa till".

Åt andra håller är Tomtestigen. Full fart framåt på cykeln. Tomtestigen idag är en rid och promenadstig. Den är inte gjort för tantcyklar som cyklar snabbt. Det är ett under att cykeln håller.

Nä, ingen Lillasyster där.

Nu börjar jag bli lite kallsvettig. Vart har hon tagit vägen? Lillkillen står kvar på gården med sin vattenhink ser jag på långt avstånd. Bara han inte går in till de varma kastrullerna. Det skulle han kunna göra om han är tillräckligt hungrig.

Ut på Björkenvägen mot ko-hagen. En fet silver-Mercedes möter mig på min rangliga tantcykel och jag försöker få dem att stanna så jag kan fråga om de sett en liten flicka på vägen från hållet de kom.

Föraren och passagerarna tittade tomt rakt fram och kör på fastän jag vinkat. De måste vara från stan och ska kolla på det lilla torpet som är till salu lite längre fram. Lycka till Mercedes-folk att få ordning på det torpet!

Jag fortsätter förbi ko-hagen en bit, men ingen Lillasyster. Så här långt borta har hon aldrig varit. Jag vänder.

När jag närmar mig avfarten mot Stenkastet och våra närmsta grannar som står ute och målar huset ser jag grannfrun vifta och gestakulera med armarna att jag ska svänga in.

Känslan är både lättnad OCH "Ånej, vad har Lillasyster gjort nu?!"

Lillasyster har smugit in i huset och letat i deras kök, hittat en smaskig hembakad kaka och tryckt i sig. En kaka grannarna skulle ha för ett besök lite senare.

Granfrun skrattade och sa till mig när vi vände hemåt: "Se det som en utmaning!"

Utmaning... ja.. jag vet inte jag... Nog får man träna på sina egna gränser i alla fall?!

IT-guru

Det kostar på att leva tillsammans med en IT-guru. Man kan tex inte ta för givet att man ska få hjälp när ens dator krånglar.

I morse tex, fungerade inte tangentbordet till min ca 2 veckor nya personaldator. När Gubben sömndrucken kom nerför trapporna bad jag honom kolla upp om han, med sina magiska fingrar, kan fixa det.

"Du kan inte begära att jag ska fixa din personaldator hela tiden!" fick jag till svar, men han lommade ändå in till datorn och grymtade lite.

När han kom tillbaka sa han buttert: "Tangenterna för cd-spelaren funkar på tangentbordet. Man kan trycka ut och in cd-spelaren. Du får nöja dig med det!"

Som sagt: Man ska inte ta för givet att en IT-guru med ett leende ska fixa ens dator när det krisar.

(Men tangentbordet började funka igen så fort datorn fick sig en omstart!)

Alea iacta est

Tärningen är kastad!

Nu har jag sänt in en ansökan om en ny tjänst.

Det enda jag ber av er där ute är att hålla tummarna för mig så jag åtminstone kommer på intervju.

Något måste hända!

Djur

Vi pratar med Lillasyster om lite olika djur. Efter ett tag frågar Gubben:

"Vill du ha en hund?"

Lillasyster: "NEEEEJ! Jag vill ha en KO! Muuuu! Muuuu! Muuu!"

Jag kan lugnt säga att varken hund eller kossa är aktuellt att flytta in på Stenkastet.

Det räcker gott med tre katter och ett antal fiskar...

Tallin

Mina svärföräldrar är helt underbara. Förra sommaren tog de med sig småttingarna på husvagnssemester och var borta i ungefär 5 dagar. Då kom de tillbaka precis när Gubben och jag vant oss vid att äta när vi var hungriga och sova när vi var trötta. Det är en viss inställningstid.

I år pratar de om att ta med sig småttingarna en hel vecka, för det var så roligt förra året.

Gubben och jag funderar på att passa på att ta en kryssning till Tallin och se något nytt.

Kul, va´?

Lillasyster

Lillasyster är hyfsat bra på att prata, men man måste hjälpa henne med första orden i meningarna.

Nu när det är dags för kvällsmat frågade Gubben:

"Vill du ha pannkaka?"

Lillasyster: "Nej!"

Gubben: "Jag vill ha..... "

Lillasyster: "Jag vill ha choklad!"

Gubben: "Nej, det går ju inte, du måste äta ordentligt. Jag vill ha....."

Lillasyster: "Jag vill ha PENGAR!"

Lillasyster brås helt klart på sin mor. Godsaker och pengar, det är grejer det!

Tyvärr tar bägge sakerna slut väldigt fort när den väl hamnat i mina händer...

Tupperware II

Gubben plockade ur disken ur diskmaskinen och hittade en ny grunka från Tupperware.

"Vad är det här? Vad har de lyckats lura på dig?"

Han inser inte hur den fiffiga vispen som med bara några varv med veven fått till både aioli och maräng, helt utan ström. Alltså rent och miljövänligt.

"Så du menar att anledningen att du inte tidigare gjort aioli och maräng beror på att mixern drar ström?" utropade Gubben.

Kan han inte bara vara glad att han ska få både maräng och aioli i mängder framöver???

Tupperware

Innan vi flyttade ut till Björken hade jag aldrig gått på Tupperwareparty (plastpartaj). Nu är jag helt såld.

Oj vad kul att gå på demonstrationer och höra om de nya "fantastiska egenskaperna" plastbyttorna har.

Faktum är att jag också använder allt jag köpt.

Men nu är det upp till bevis för Elin i Björken. Jag har köpt en silikonmatta man kan ha som bakunderlägg och också in i ugnen. Den har runda markeringar för att man ska kunna göra exakta pajbottnar, tex. Det känns som att den kanske inte blir den mest använda grejen jag köpt.

Men den närmsta planen är att göra marängbottnar till Lillasysters födelsedag.

Marängtårta med vispgrädde och jordgubbar är beställt!

Fredrik Hjelm

Det finns vissa människor i vår närhet man bara kan beundra. Fredrik Hjelm här i Uppsala är en sån person. Han är aktiv i Föreningen Autism Uppsala och förälder till en grabb i vår Lillkilles kaliber och ålder.

Fredrik tog initiativ och ordnade så att vi fick åka till Kolmården med våra autistiska barns förutsättningar främst. Det var fantastiskt! Vilken dag det var.

Hur hittar en sån person sin styrka?

Fredrik har skrivit en bok som kommer ut till hösten, men Tidningen Föräldrakraft har redan släppt fram honom i en krönika.

Ni kan läsa krönikan här.

Nu tror jag ju inte att han är helt ensam i familjen att kämpa på. Hans fru är lika ödmjuk och engagerad hon, men har en liten blygsammare framtoning i offentliga sammanhang.

Visst är det härligt med människor med starkt engagemang?

Man får kraft av dem att orka vidare!

(Ni kan läsa om Kolmårdsbesöket om ni söker efter Kolmården på bloggen.)

(Bilden "lånad" av Tidningen Föräldrakraft)

Oemotståndligt gott

En kompis ringde mig och ville möta upp på stan över en lunch. Våra plånbocker kunde på sin höjd tänka sig MAX och dit styrde kosan.

Jag satt där med min i och för sig supergoda hamburgare, men med morötter och Ramlösa till.

Min kompis satt med pommisar och CocaCola. Jag slår vad om att det var äkta Cola och inte light.

Det kändes lite sorgligt att sitta där med mina morötter och mitt vatten, men jag höll emot hela vägen. Inga pommes, ingen Cola för mig idag heller.

1-0 till Elin i Björken.

Gulligt

Lillasyster stod påklädd med paraplyet uppfällt i hallen. (Det är sol ute hos oss)

Gubben frågade: "Men vart ska du gå?"

Lillasyster: Till Amanda..... och Peter..

Visst var väl det gulligt?

Välkommen in!

Välkommen in i Elin i Björkens huvud om du törs.

Tänk dig att du är ute och går i försommarsolen en tidig förmiddag. Du har grus under fötterna och i groparna på grusvägen finns fortfarande lite regnvatten kvar som glittrar lite. En och anna snigel försöker ta sig över grusvägen. En del verkar lyckas, andra har blivit krossade.

På höger sida öppnar sig en inhängnad äng där några kossor med sina kalvar går. De bryr sig inte så mycket om dig.

Fortsätt lite på vägen. Den går i en liten kurva och uppför en liten backe. När du är uppe på backen öppnar sig en ny hage där det går ett gäng får med sina lamm. De tittar lite på dig, men svarar inte när du låtsats bräka åt dem.

Nä, öka tempot lite. Sätt på mediaspelaren och sätt rätt hög volym på Mando Diaos senaste skiva: "Never Seen the Light of Day".

När du gått i ökat tempo i 30 minuter till kommer du till ridskolan. Idag är det hopptävling för barn och ungdomar där.

Känn hur det bränns lite bakom ögonen. Denna dag beror det på att det både är duktiga djur (hästarna) OCH duktiga barn. Skynda på så att du inte börjar få riktiga tårar i ögonen.

Nu är det bara 25 minuter kvar innan du är hemma på Stenkastet igen. Här sätter du på The Hive's "Walk Idiot Walk" och börjar tänka på jobbet. Känn hur du bli lite irriterad när du tänker på hur maktfördelningen ser ut bland de som jobbar där. Är det för känslan av makt de jobbar, lönen, eller är det för att de vill göra skillnad för personer som behöver hjälp? Kör The Hives-låten en gång till på lite högre volym och ladda ur dig irritationen. Gå i ordentligt rask takt så du får ur dig all "gegga".

Nästan hemma vid Stenkastet saktar du tempot igen och funderar lite över hackspettar och grävlingar som flyttat in på tomten.

När du kommer hem till trappan och tittar in mot fönstret ser du Lillasyster som står och väntar på dig. När du öppnar dörren hör du en snart femårings glada: "JAAAAAAAA!" när hon ser dig och ger dig en jättekram.

För henne har du varit borta en evighet. Enligt klockan 55 minuter.

Hur kändes det här då?

Olika syn på saker och ting..

Sportkomentatorn skrek: "Det är ett mirakel!" när Sverige lyckades hindra Spanien få in ett mål.

Mirakel för mig är helt andra grejer.

Pipleksak

I gränsen till tomtestigen från oss sett har det sedan några dagar pipit helt hysteriskt.

Ja, den närmsta beskrivningen är "hysterisk pipleksak för hundar"

Idag tog jag mig fram i för mig tidigare okända grävlingsmarker och upptäckte att ljudet kom från ett hål mitt på en trädstam.

När jag stod där och kliade mig i huvudet och tittade på hålet kom plötsligt en arg hackspett från ingenstans och jagade bort mig.

Så fick jag svar på vad ljudet kom från för djur.

Grattis till oss!

Stenkastet har fått tillökning. Tillökning i form av en grävlingsfamilj. :o/

De bor endast max 50 meter från huset, så nu gäller det att hålla kolla på Lillasyster. Jag ser framför mig när hon springer fram och säger: "Klappa hunden!"

Räddning

Vi räddades av det lite ostadiga vädret. Tack vare det tog vi oss tid att vara inne och städa.

Resultatet är helt UNDERBART!

Nu är det bara tvätten kvar...

En fantastisk dag i Stockholm

Ett litet mellanmål på Mackedonken innan vi åkte till Cosmonova satt fint.

Cosmonova var fantastiskt och Lillkillen älskade det. När första vågen kom emot oss höll han andan och var nog lite rädd för en kallsup.

Efter Cosmonova åt vi lunch på Kulturhuset med kusin Moa. Nä, det är inte Moa på bilden utan självaste Riksmicke. Förutom Riksmicke såg vi en annan kändis, nämligen Johan Johansson, från KSMB, Strindbergs och andra skojsiga musikprojekt.

Hur många av er där ute kan säga att ni uppträtt på själva Kulturhusets scen?

Det kan Lillkillen!

Sen måste vi ju leva upp till att vara kusiner från landet och turista lite.

Här är vi utanför slottet. Nu är det kusin Moa på bilden.

Här ville Lillkillen kolla på stadshuset. (Vi säger så, men egentligen var det vattnet i Stockholms ström som var det intressanta!)

Sen bar det hemåt igen.

Tåg, tunnelbana, rulltrappor, ja allt man kan tänka sig gick som en dans!

Lillkillen är verkligen jätteduktig.

Det var en riktigt rolig dag!

Lillkillen och jag är bästisar!

Daft Hands

Filmen från Youtube där en person viftar med fingrarna genom låten, minns ni den? (kolla inlägget nedan med youtube-klippet om ni glömt)

I natt när jag inte kunde sova kollade jag på ett avsnitt av Ellen DeGeneres och hon intervjuade killen som gjort den. Det är en collegekille som testade på skoj om det gick. Sen fick hans flickvän filma. För att hålla kameran stilla lutade hon sig mot hans skalle ovanifrån.

Det är såna här grejer jag verkligen gillar. Verkligen påhittigt!

Men varför kan inte JAG vara så klurig? ;o)

Jag får nöja mig med att vara den jag är. Mina barn gillar mig åtminstone som jag är.

(Apropå klurig så upptäckte jag inatt att Ellen DeGeneres namn snabbt uttalat blir Ellen, The Generous (=Ellen, den generösa). Hon är också klurig...)