fredag, augusti 22, 2008

Att inte låta kampen bli en livsstil

Ja, det är lättare sagt än gjort som förälder till funktionshindrade barn, men klokt.

Maud Deckmar har blivit intervjuad av tidningen Föräldrakraft och beskriver hur hon klarade av att gå vidare i livet.


När vår Lillkille nyligen fått sin diagnos läste jag boken Freds Bok av Maud Deckmar och grät många, många tårar av igenkännande i boken. Igenkännande och kanske skräck över vad som kan komma att möta vår lilla söta Lillkille. Tårarna och gråten är befriande när man inser att man inte är ensam. Tårarna och gråten kom också för att man inser hur ensam man är. Fortfarande när jag bläddrar i boken kan jag börja gråta. Det är tungt, mycket tungt, men livet med Fred är också mycket kärleksfullt beskrivet. Det var den första bok jag läste där jag insåg vidden att leva med barn med infantil autism och vidden av svårigheter som hela familjen får leva med.


I höst släpper en föräldrakollega här i Uppsala en bok om hur hans familj fick insikt i deras Lillkilles funktionshinder och hur de hanterar det och går vidare. Det blir också en bok jag kommer att gråta när jag läser. Det blir också tårar av känslorna gemenskap och utanförskap.

Inga kommentarer: