När jag kom hem efter en riktig mastodont-dag fick jag en så glad nyhet att det toppar det mesta! Min kompis (vi kan kalla henne Leena) hade ringt och berättat något riktigt, riktigt roligt som Gubben vidarebefordrade.
Faktiskt... jag blev så glad att jag fäller en liten tår vid tangentbordet när jag tänker på det.
Vad synd att det är för sent för att ringa och prata med henne. Det får vänta till i morgon.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar