Någon där uppe

Någon däruppe vill mig väl. Under bara några få dagar har jag vid två tillfällen fått finfin choklad.

Anthon Berg är inte fel, eller hur? Jag fick i fredags när vi hade julfest på jobbet en sort med riktigt mörk choklad fylld med olika kaffesorter. (Nu kommer antagligen min storasyster att stöna "men du dricker ju inte kaffe!" men det är så här att kaffe i desserter är helt OK, det kan till och med vara gott, men inte att dricka i en kopp eller mugg. Där ska det vara Liptons Yellow Label med mjölk.)

Dagen efter julfesten fick jag (i och för sig tillsammans med Storasyster och Gubben) en ask med praliner från Uppsalas bästa chokladkonfektmakare. Om vi tar en var om dagen räcker asken precis lagom fram till julafton är det tänkt.

Om de andra två undrar varför innehållet i asken inte räcker fram till julafton beror det inte på att jag kliver upp långt före de andra om morgnarna, eller att jag ibland har svårt att sova om natten.