I ett trött ögonblick lade jag mina glasögon på soffbordet innan jag gick och la mig i går kväll.
Lillkillen var den första som kom in i vardagsrummet och som en magnet gick han fram till dem och böjde till dem.
*suck*
Ja, ja, men man får ju skylla sig själv...
lördag, mars 29, 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar