Filmen Horton

Filmen Horton var helt OK. Film är bäst på bio och det håller jag med om. Ljud, bild och stämning blir större.

En svaghet (eller styrka) jag har är att jag har en enorm inlevelseförmåga. Det är inte många filmer jag klarar av att se på bio. Actionfilmer blir alldeles för spännande och jag tillbringar då mycket tid med att låtsas knyta skorna eller nåt för att inte krypa ur skinnet. Min kompis Ove är så avundsjuk på mig, för jag får ut så väldigt mycket mer än honom fastän vi sett samma film.

Filmen Horton som vi såg idag är en barntillåten film. Den borde jag klara av att se, eller hur? Men icke, då! Inlevelse är inlevelse oavsett om det är barnfilm eller skräckis. Som grande finale började jag förstås att grina på slutet av filmen så jag fick behärska hulkandet när berättar-rösten sa:

"Glöm nu inte elefantens prat:
En person är en person
oavsett format."