Inte lättlurad

En väninna till mig, låt oss kalla henne Leena, samlar på grisar. Då och då brukar jag skicka en gris i ett kuvert till henne. Igår skulle jag lura henne lite och hålla henne på halster, så jag sände en grishandduk och skrev en hemlig avsändare. För att lura Leena ytterligare så lade jag kuvertet på lådan när jag var på tjänsteresa till Skellefteå.

Idag talade jag med henne och gissa min besvikelse, hon hade gissat direkt att det var jag!

Man ska inte ge sig in på att lura en finne!

Fotnot: Namnet Leena kan vara fingerat, även hennes nationalitet.