Ehhhh... en fd arbetskamrat, vi kan kalla honom Fabbe, kom idag med ett stort leende och spelade upp Leende Guldbruna Ögon med Sven-Ingvars på sin mobil och sa: När jag hör denna ringsignal tänker jag på dig.
Det var ju otroligt gulligt och smickrande, men jag funderade lite varför. Jag har varken leende eller guldbruna ögon och Sven-Ingvars är inte min melodi. Dessutom är både han och jag lyckligt gifta. Ja, det gav mig lite funderingar.
Det visade sig att min fd arbetskollega som vi kallar Fabbe tror att bara för att jag är Schlagernörd gillar dansbandsmusik.
För er som hängt med i svängarna vet vad jag tycker om dansbandsmusik.
Annars kan ni läsa om det i detta gamla inlägg.
Men jag är ändå väldigt glad att jag inte är bortglömd på min förra arbetsplats.
tisdag, januari 27, 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Ojojoj!!! Inte är du då bortglömd!!! Det finns så många tydliga Elin-spår, egenhändigt tagna foton, små guldstjärnor till dom som så förtjänar, bättre begagnad våg, senapstub i lampan...bara för att lämna något... Sedan då förstås ditt tänk - hur hela verksamheten alltid varit i ditt fokus!! Det är åtminstone MIN upplevelse av dej!!
Men ååååå! Gulle dig!
ha ha Sven-ingvars???
Nix det var ju CC & Lee *ler*
I mina öron var det dansband...
Skicka en kommentar