Flashback

Förra vinter hade Lill-killen en otroligt jobbig period när han skrek sig igenom hela nätterna. Vi fick aldrig veta anledningen till denna nattliga "ångest", men det vi vet är hur det påverkade hela familjen. Efter tre månaders nattliga skrikanden (det skedde varje natt, 1-4 timmar per natt) är man ett grått spöke som upplever de enklaste vardagssakerna som oöverstigliga berg. Tömma diskmaskinen, hänga tvätt, dammsuga, ja allt det man måste göra blev obegripligt jobbigt. Det konstiga var att Lill-killen aldrig direkt visade att han själv var trött dagtid. Där var det alltid full rulle ändå.

I samband med Lill-killens 5-årsdag fick han en "musikmaskin" av farmor och farfar och vi började spela klassisk avslappningsmusik nattetid på mycket låg volym. Det tog 2 nätter innan han slutade skrika. Här måste läsarna verkligen förstå att vi satsat precis allt dessförinnan att få honom att inte skrika på natten. (Allt utom insomningsmediciner, för han somnade alltid snällt på kvällen, det var på natten han vaknade och började skrika.) Hela våren, sommaren och hösten har han sovit som en ängel, även om han för det mesta vaknat tidigt så har det funnits morgnar när vi fått väcka honom.

Inatt vaknade vi 1.20 av skrik. Inte ens den klassiska musiken som tidigare fungerat klarade av att lugna Lill-killen. Plötsligt slogs vi av minnen från förra vinterns nätter och vi fick några timmar på oss att fundera på hur vi ska klara av ännu en vinter med nattskrik utan korttidshem som avlastning.

Fortsättning följer...