Inatt fick jag en liten, liten känsla för hur miljoner människor har det i vår värld. Jag drömde att i min trygga lilla by här ute i skogen så hörde jag plötsligt helikopterknatter i fjärran och hur folk skrek i smärta och panik. Himlen var alldeles eldröd i horisonten.
Hur ska jag skydda mina barn? Vart ska vi fly?
Känslan jag hade var obeskrivlig skräck.
Tack och lov bor min familj i fred, men det finns de som är mindre lyckligt lottade.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar