måndag, november 21, 2005

Själavård

Att bo på landet är rena rama själavården. Efter en dag på jobbet åker jag hem över den uppländska slätten. Över frostvita, vida åkrar dansar "älvdansen" och i bakgrunden är himlen rosa-röd av solnedgången. Det är så vackert att all trötthet och stress rinner av mig.

I våras gick jag en kurs i bildkompositioner för digitalfotografer. Kanske är det därför jag "ser" allt det vackra omkring mig på ett annat sätt än tidigare? Tyvärr har jag sällan kameran med mig och även om jag hade det vore det svårt att ha bilen ståendes längst med vägkanten på isiga 70-vägar med otåliga barn i.

Jag får nöja mig med att hålla bilden i minnet. I morgon är en ny arbetsdag...


PS. Visste ni att man inte kan förvänta sig att följa med i den avtalsenliga löneutvecklingen om man är föräldraledig? Det spelar ingen roll att man jobbar halva året, utan löneökning ska man vara i alla fall. Kommunen förväntar sig antagligen att föräldrar är av det snälla släktet som inte bråkar...

söndag, november 20, 2005

The guinnea pig way

När jag var liten hade jag ett marsvin med namnet Fjäril. I dag snubblade jag över denna lilla marsvins-film och alla som haft marsvin måste väl känna igen sig? (Glöm inte att ha ljudet på om ni kollar.)

http://www.albinoblacksheep.com/flash/guineapig

Vem vill inte leva "the guinnea pig way" :o)

Härligt barnsligt!

(Men jag skaffar inte ett marsvin igen. Det räcker med gnagarna som springer i väggarna.)

lördag, november 19, 2005

A room with a view



Man kan ha värre utsikt när man sitter och äter sin frukost, eller hur?



Eller vad sägs om en närbild?


julmarknad

I helgen är det julmarknad i silon en km bort. Det ska bli himla skoj att gå dit. Det blir förstås ponnyridning och häst och vagn för barnen (tror inte de tar 80 kg kolosser på ponnys), brända mandlar och hantverk av alla de slag. Snickerier, keramik, tovade tomtar och julkransar är utlovat.

Det är en otrolig skillnad att bo på landet än i stan, måste jag säga. Kanske det inte händer mer, men NÄR det händer så är det 100% uppslutning av hela bygden. Det ger en helt annan sammanhållning (eller uteslutning om man inte är med på noterna).

Nåt annat som är skoj, det börjar vallfärda folk till "tomtelandet" här på Stenkastet. Igår gick en stor barnflock med en främmande vuxen och tittade på tomtarna vi satt ut längst med Fyllestigen. Det sporrar till att bjuda in nya tomte-vänner.

fredag, november 18, 2005

Varför?

Varför ser Storasyster lite besvärad ut när jag säger: "Imorgon får du rå om oss hela dagen, för dina småsyskon och jag är hemma då med"?

torsdag, november 17, 2005

Nedräkning

Nu är det 37 dagar kvar till jul.

Vi börjar närma oss samma siffra som min ålder...

Ständigt lärande

Nu har jag lärt mig nåt nytt igen. Ännu en "barnsjukdom" att lägga på meritlistan: Förkylnings-astma.

Liksom krupp gör förkylnings-astman att det blir svårare att andas och det piper förskräckligt från luftrören, speciellt i utandningen.

Vi klarade oss med Mollipect, den gamla hederliga hostmedicinen denna gång. Förhoppningsvis blir det inga fler gånger. Tur att Lill-killen lärt sig att ta mediciner i ett snapsglas. Han grimaserar illa, men låter vätskan slinka ner. Det låter nästan som om jag beskriver en påsk-lunch, eller hur?

onsdag, november 16, 2005

Matematik

Eftersom jag jobbar 75% blir min löneökning 75 kronor i månaden. Med en 30% skattesats blir det 52.50 kronor över. En öl i Uppsala kostar 55 kronor.

Om det nu var så att jag gick ut på krogen och om jag drack alkohol så skulle min löneökning inte ens täcka en öl. Inte ens en öl tycker Uppsala kommun att jag är värd i löneökning.

Jag tror jag ska börja göra som mina kollegor på jobbet; Sitta av tiden och spela patiens (eller som de gör nu för tiden, spelar poker över nätet). Det lönar sig ändå inte att vara engagerad och göra sitt bästa.

Och löneökningen efter skatt räcker ju ens till att supas upp...

en halv procent

Hur mycket är en halv procent? I mitt fall är det 100 kronor. Min arbetsgivare erbjuder mig en hel hundralapp i löneökning i månaden.

Behöver jag nämna att jag är 50% grymt besviken och 50% djävligt förbannad?

Min "fackliga gubbe" ringde upp mig och frågade varför de värderar mitt jobb så lågt och kommer att gå in i förhandlingar.

Själv vill jag säga upp mig, för vem får arbetsglädje av detta?

tisdag, november 15, 2005

Vi är inte helt maktlösa!

Idag fick jag ett mail från chefen på min pappas avdelning på Årstagården. (Jag hade tidigare skrivit till honom om hur svårt personalnedskärningarna tär på de gamla på avdelningen.) I brevet från personalchefen meddelade han att han kommer att öka på personaltätheten de helger där det är som tunnast med personal.

Vad ska man säga? Jag är glad att det är ett steg i rätt riktning, men...

Det roliga är ändå att det går att påverka saker till det bättre! Vi är inte maktlösa! (inte helt i alla fall)

måndag, november 14, 2005

Vuxenpoäng

Hur många vuxenpoäng ger ni Storasyster när hon

  1. Köper fil och müsli när hon längtar efter det för egna pengar istället för att be oss köpa det?
  2. Tömmer och fyller diskmaskinen när vi vuxna är på jobbet?
  3. Överraskar sin trötta mamma som ska köra igång en tvättmaskin med att redan vikt ihop all den torra tvätten och lagt den i rätta lådor? (Inklusive den tvätt som låg i torktumlaren)

Nedräkningen kan börja

Idag är det exakt 40 dagar kvar innan julafton. Tro nu inte att jag är en sån där som längtar efter dignande julbord och 311 julklappar. Det jag längtar efter är snarare en vinterfest där man känner att man än en gång tämjer mörkret och låter det vända till ljusare tider.

40 dagar... för 40 dagar sedan var det början av oktober och fortfarande sommarvärme och ljusare kvällar.

Där ser man! Intresseklubben antecknar. ;o)

söndag, november 13, 2005

Vinter kan komma!



På självaste fars dag har gubben varit ute och huggit ved så det ska räcka över vintern. (Veden är lagd i flera lager, så det är mer än vad det ser ut på bilden.)

Förra hösten, inför första snöovädret laddade vi upp med ved inomhus, vi satte på snöbladet på traktorn och förberedde på alla vis. När vi sedan gick och la oss på kvällen skrockade vi att "nu kan vinter komma" , "låt det snöa ordentligt" och "vi är förberedda!", etc. När vi nästa morgon gick ut för att skotta undan all snö som kommit under natten märkte vi att alla våra snöskyfflar var borta. De hade vi glömt i samband med flytten från stan. Det man kan lära sig av detta är: Ta inte ut segern i förskott, det finns alltid en snöskyffel man har glömt någon annanstans.

Apropå fars dag så firade vi gubben med pompa och ståt halv 6 i morse. Sedan gick jag och la mig igen för att få mig en sovmorgon. Någon måtta får det vara på firandet. ;o)

(Fast sanning å säga så gick gubben och spelade nåt dataspel, så han var inte så ledsen att han inte fick gå och lägga sig igen)

fredag, november 11, 2005

Stjärnor


Det är så otroligt vackert med månen, stjärnorna och de höga granarna i mörkret. Det är i dessa omgivningar sagoberättare blivit inspirerade.

Härliga fredag!

När jag kom hem från jobbet idag hade svärmor dammsugit huset. Vilken skillnad det kan göra!

Till helgen har jag lånat 3 stycken filmer från biblioteket:

  1. Amelie från Montmarte
  2. Italienska för nybörjare
  3. Babylonsjukan

Numera när jag jobbar granne med biblioteket har jag blivit lite av en stammis där. Vilka härliga filmer det finns till låns. Tips för den nyfikne: Det kan vara väldigt olika filmer i hyllan beroende på dag. Det varierar med andra ord.

Ha en härlig fredag, vänner!

onsdag, november 09, 2005

En intressant händelse

Idag hade jag en intressant händelse på jobbet. Jag har beställt en bok via Adlibris och den skulle komma idag till jobbet. Precis före lunch kom en postis-kille in i lokalen och ropade: "Ett paket till Elin " och jag tänkte att det var värst att de kommer in och ropar när det kommer en bok till brevlådan. Postis-killen ville också att jag skulle komma med ut och signera följesedeln. Jag tyckte nog att han var lite överambitiös.

Jag går ut på trappan och jag lovar att min haka ramlade ner till bilringarna på magen. Där var ett GIGANTISKT paket som väntade på mig. Jag frågade vad det var och postiskillen svarade: "En 50" plasma tv".

Med tanke på att jag inte hade en aning om att man beställt en plasma-tv till Lärcentret så måste ni förstå att jag blev något förvånad. Synd att den inte var till privatpersonen Elin.

tisdag, november 08, 2005

Ett vitt kuvert

Igår efterlyste jag något spännande i mitt liv. Idag höll jag det i handen. Det är en jobbansökan som jag lade på brevlådan. Hur det än är så känns det lite bättre när man har en ansökan ute, man har ju något att hoppas på.

För min del är jag ändå otroligt lyckligt lottad att jag faktiskt har en fast tjänst. I mitt jobb möter jag folk varje dag som inte fått arbeta en enda dag på flera år och som inte vill annat än att få en lön i slutet på månaden istället för A-kassa.

Jag hoppas ändå på att få napp på ansökan, det är hög tid att lämna min tjänst till någon annan...

måndag, november 07, 2005

Måndag

Vad hände? Måndagen gick ju galant utan minsta problem. Undrar om tisdagen blir likadan av bara farten? I så fall kanske hela vecka svischar förbi så vi kommer till underbara fredag igen. (Se tidigare inlägg)

Kan ni känna ibland att ni vill att något intressant ska hända? Idag löste jag in en 50 kronors vinsttriss-lott mot två nya. En stor vinst skulle verkligen vara en intressant händelse, men tyvärr var det inte menat för mig denna gång (heller).

Tji den som ger sig!

söndag, november 06, 2005

Flashback

Förra vinter hade Lill-killen en otroligt jobbig period när han skrek sig igenom hela nätterna. Vi fick aldrig veta anledningen till denna nattliga "ångest", men det vi vet är hur det påverkade hela familjen. Efter tre månaders nattliga skrikanden (det skedde varje natt, 1-4 timmar per natt) är man ett grått spöke som upplever de enklaste vardagssakerna som oöverstigliga berg. Tömma diskmaskinen, hänga tvätt, dammsuga, ja allt det man måste göra blev obegripligt jobbigt. Det konstiga var att Lill-killen aldrig direkt visade att han själv var trött dagtid. Där var det alltid full rulle ändå.

I samband med Lill-killens 5-årsdag fick han en "musikmaskin" av farmor och farfar och vi började spela klassisk avslappningsmusik nattetid på mycket låg volym. Det tog 2 nätter innan han slutade skrika. Här måste läsarna verkligen förstå att vi satsat precis allt dessförinnan att få honom att inte skrika på natten. (Allt utom insomningsmediciner, för han somnade alltid snällt på kvällen, det var på natten han vaknade och började skrika.) Hela våren, sommaren och hösten har han sovit som en ängel, även om han för det mesta vaknat tidigt så har det funnits morgnar när vi fått väcka honom.

Inatt vaknade vi 1.20 av skrik. Inte ens den klassiska musiken som tidigare fungerat klarade av att lugna Lill-killen. Plötsligt slogs vi av minnen från förra vinterns nätter och vi fick några timmar på oss att fundera på hur vi ska klara av ännu en vinter med nattskrik utan korttidshem som avlastning.

Fortsättning följer...

lördag, november 05, 2005

Tystnad

Släpper ut katten tidigt på morgonen. När jag står på trappan slås jag av tystnaden. Inte ett ljud hörs utomhus. Solen har inte börjat gå upp och det enda som syns i det kompakta mörkret och tystnaden är en gravlykta jag tänt kvällen innan mot skogsbrynet för nära och kära som saknas. Jag drar ett djupt andetag av den friska luften innan jag går in till familjen igen.