Jag vill

Under 2008 vill jag att följande ska inträffa:

1. Lillkillen finner ro i tillvaron
2. Jag får ett nytt jobb (och det snabbt!)
3. Jag kommer igång att träna
4. Jag får till den där fotoutställningen som jag grunnat på ett tag

Utöver detta har jag mål som jag satt upp i tidigare inlägg

Naturligvis har jag högre önskningar. Tex

• Fred på jorden
• Lösningen på autismens gåta
• Friskt vatten till alla jordinnevånare
• Ingen ska behöva svälta eller fara illa
• Växthuseffekten stoppas och vänder

De är lite svårare för mig som enskild person att påverka, så de ligger och skvalpar lite mer i bakvattnet.

Tjyvlyssnat

Detta tjyvlyssnade jag idag efter jag var på träningen här i Bälinge i omklädningsrummet:

Maratonmannan: Hördu Eva-Lotta. Ska du inte ut på en springtur igen lite senare?
Eva-Lotta: Nja, jag vet inte. Jag måste ner på stan först. Sen kanske.

Jisses! Först hade de varit på en springtur, sedan ett träningspass och de hinner inte ens ut ur träningslokalen innan de planerar att ta en springtur igen, samma dag.

I mina ögon tror jag de är äldre än mig. Ändå känns det oerhört avlägset.

Fotnot: Namnet Eva-Lotta är fingerat. Maratonmannen är ett smeknamn som Storayster och jag kom på för att han vid något tillfälle hade en tröja med Stockholm Maraton på.

Nu är glada julen slut

Ja, nu är den slut!

Julegranen har åkt ut. Allt julpynt inomhus har sorterats in i lådor och burits in i garderoben.

Aaaahh! Det känns som pånyttfödelse att gå här hemma och inte snubbla över tomtar och pynt.

Föraningar

Jag har fått föraningar hur natten blir.

Lillkillen har redan haft en "vrål-attack" vid sänggåendet. Det enda man kan hoppas på nu är att han fått ur sig vad det nu han ville få ur sig.

Håll tummarna att vi får sova i natt så att vi blir glada, entusiastiska och utvilade föräldrar igen i morgon.

Misstänkt

Jag skulle blivit misstänksam när jag kom till träningslokalen och takfläktarna gick på högsta varv. Jag skulle blivit ännu mer misstänksam när tränaren sa åt oss att hämta hantlar.

Om man inte spelat musik så högt skulle jag hört mina tunga hjärtslag och andetag redan efter de första 10 minuterna.

Kanske nattens äventyr bidrog till träningspassets tuffhetsgrad.

Vi säger så!

Hallelujah-moment

Jag handlar för det mesta på Kvantum här i Uppsala. Det är en rätt trevlig affär som har mycket på en ganska liten yta. Om man glömt nåt behöver man inte springa en kilometer för att hämta det som man får göra på Maxi.

Självklart utnyttjar jag självscanningen. Då går det ÄNNU fortare att handla och ta sig genom kassorna.

Igår var jag på Kvantum och skulle bara handla lite lunch till oss. Att gå med ett av våra barn i affären är mycket lätt. Med bägge... ja, då önskar man att man hade en vallhund.

Väl framme vid betalningsstationen stod det klart att jag fått avstämning. Tankarna fladdrade. Hade jag något som helst minne av att jag scannat den där grillade kycklingen? Det var ju då Lillkillen schvischade fram till en okänd tant och började rota i hennes kundvagn. Och chipspåsarna? Är bägge inscannade? För det var ju då Lillasyster ville öppna den första påsen och börja äta på innehållet.

Ja, kallsvetten började nästan att tränga fram i pannan, men helt i onödan.

Allt stämde och jag brast ut i ett spontant: Hallelujah!

Nu blev jag allt förvånad.

Är jag religiös?

Lördag

Jisses! I två långa omgångar har Lillkillen vrålat sig igen om natten. 2 timmar per omgång. Det gör att man känner sig rätt mör nu.

Mellan omgångarna har jag fått legat och lyssnat till en mus/sork som sprungit över innertaket i sovrummet. Jag kan inte påstå att det var ett ljud jag njöt av. Jag är oerhört rädd för möss, hur löjligt det än låter.

Men idag ska jag iväg och träna. Det är bara att inse:

I detta hus vilar man sig inte till krafter.

Njutning?

Vad är det som får Lillkillen att njuta av att VRÅLA på natten?

Krona på verket

Som krona på verket denna dag tyckte Lillasyster att det är på sin plats med ett konstverk. Av tandkräm. På bastuväggarna. Målat med min elektriska tandborste.

För er som har eller haft bastu vet kanske att just tandkräm inte är det lättaste att få bort från bastupanel. Å andra sidan kommer det att lukta fräscht i bastun en lång tid framöver.

Det som bekymrar mig mer är tandkrämsmåleriet på toasitsen. Den visar tydligt att det är målat med en tandborste. Endast min är använd i de konstnärliga tandkrämsutsvävningarna.

Nu är det dags för en djupdykning i badrumsskåpet för att se om jag kanske, kanske har ett oanvänt tandborsthuvud längst in som jag glömt bort.

*pust* Detta var ju inte riktigt vad jag längtade efter en dag som denna.

Erbjudande

Jag berättade för Gubben när han kom hem vilken dag jag haft. Redan vid 11 började nedräkningen att han skulle komma hem och avlasta mig med barnen.

Det är rätt hemskt att man som mamma känner att barnen är mer än man mäktar med, men så är det. Det är bara att gilla läget att det är så. Vad har jag annars för val?

Hur som helst. Gubben ville vara snäll så han gav mig (hans egna ord) "ett erbjudande att åka och träna".

Skulle det vara ett erbjudande???

Jan Berglin

Jag har precis läst ut Berglins tolva som jag fick i julklapp av vår vän Ove. Jag är en stor beundrare av Berglins fyndiga betraktelser. De är mycket roande och väcker en del funderingar kring både det ena och det andra.

Passa gärna på att läsa hans serier på Svd.se.

Man kan också lyssna till hans sommarprogram från 2005 via podradion.

(Bilden är lånad från Wikipedia)

Mål nr 2

Här kommer nästa "mål" att sträva efter under 2008

Nr 2: Jag ska läsa minst 4 skönlitterära böcker under 2008

Detta kan verka banalt, men i vår familj är det svårt att hitta "hål" att få sitta i lugn och ro och läsa. Att läsa i samband med sänggående är också svårt då jag har en tendens att slockna när jag läser i vågrätt läge.

Mål

För att nå mitt mål nedan har jag bestämt mig för att köpa en Nintendo Wii Fit.

Visst ser det hur kul ut som helst? Jag tror att Lillasyster också kommer att ha kul med den.



Kanske Gubben lär sig dansa också? ;o)

Glömde säga att den släpps inte för försäljning förrän i mars. SÅ till dess får jag träna som jag brukar, dvs minimalt (min mamma tränade mig att vara ärlig i alla lägen)

Funderingar

Jag har mina funderingar vad jag ska ha för "mål" under 2008.

Här kommer första "målet"

1. Gå ner de sista 10 kilona som ligger och skvalpar runt midjan på mig.

Ett eget liv

Vårt hus lever ett eget liv. Före jul fick vi elda och elda i kakelugnen för att få upp värme i huset. När vi kom ner på morgnarna var det typ 16 grader varmt. Det är inte så mysigt.

Plötsligt hände det nåt.

Nu har vi 24-25 grader varmt när man kommer ner trots att vi inte eldat sedan julaftons morgon och jag känner en stark lust att vädra ut värmen. Granen har fått värmeslag och tappar barren så det rasslar.

Kan inte huset bestämma sig för hur det ska ha det?

torsdag

Idag är bägge barnen hemma från skola och förskola. Idag är jag ensam hemma med dem.

Nu gäller det att säkra hemmet ännu mer, för vill det sig illa kan småttingarna samarbeta rätt bra för att göra hyss.

När jag är upptagen med att återställa något den ena gjort hittar den andra på något nytt hyss.

Därför åker vi hemifrån en stund på eftermiddagen.

Det är det enda säkra att göra. De allvarligaste olyckorna sker ju i hemmet, sägs det.

All time high

Lillasyster och jag spelar rätt mycket Nintendo wii tillsammans. En gång om dagen kan man göra ett ålderstest, hur gammal man är enligt de sportgrenar som finns i spelet.

Idag blev jag all time high när jag nådde en ålder av 74 år.

Så där! Nu är jag nere på jorden igen. Jag som trodde att min kondis inte var världens sämta efter förmiddagens träningspass.

74 år! Kan ni fatta?!

Håll i hatten II

Tro´t eller ej, men jag klarade av hela träningspasset utan att få dödsångest. Bara vid ett tillfälle fuskade jag lite (mag-crunch, jag har en kula på magen som gör dubbelt motstånd, därför behöver jag bara göra hälften så många), men annars gjorde jag allt.

Jag är lite stolt över mig själv, jag!

Håll i hatten!

Om en liten, liten stund ska jag åka och träna i Bälinge.

Förra gången jag var på ett träningspass tänkte jag efter

5 minuter - Det här var ju riktigt skönt!
10 minuter - När blir det en paus?
30 minuter - Hallå??? Jag hör bara mina egna andningar och hjärtslag
40 minuter - Nu döööör jag!
50 minuter - Stretcha? Glöm det! Det finns inga krafter kvar!

Vi får se hur det blir denna gång. Jag återkommer...

Små bekymmer

Gårdagens Ajax-problem blir liksom ett rätt litet bekymmer när man läser om en av våra grannar i Uppsala Nya Tidning:

Brand i villa utanför Uppsala
Ständigt ställs man inför faktum att ens egna problem inte är så stora som man själv gör dem till.