Mattips

Jag kollade på TV4 häromdagen och såg att de använde Mango-balsamvinäger. Eftersom jag inte vill vara sämre än TV4 (Martha Stewart´s motsvarighet i Sverige) köpte jag en flaska.

Nu har jag gjort en kalasgod sallad, Stenkastets Hjortsallad.

Champinjoner
Gräslök i massor
Mozzareallost
Mango-balsamvinäger
Olivolja
salt och peppar

Blanda ihop och smaska. Vi ska ha Stenkastets Hjortsallad till en Stenkastets Hjortgryta i lergryta som står inne i ugnen:

Fläskfilé
Körsbärstomater
Steklök
Fransk senap
vitt vin
Grädde
Vitlök
Buljong

Tillbehör: Mandelpotatis

Nästa gång ska jag lära er att vika vilande hjortar av servetter.

Ni na ni na ni na-na - Boktipset!

För er som vill förstå lite hur det är att leva med ett autistiskt barn rekommenderas följande bok:

Freds bok av Maud Deckmar

Man får en otrolig kraft att orka. När jag läste den kändes det som om hon skrev om vår lilla familj.

"Han mötte sällan någons blick, inte ens min. Det kändes så svårt att min som vägrade mig också detta, att se på mig. Var han besviken? Jag tog ibland hans lilla huvud i mina händer i ett mjukt grepp om hans kinder, för att han inte skulle kunna vända bort ansiktet. Men då sänkte han sina ögonlock istället eller tittade åt sidan. Jag kunde inte tvinga honom att möta mina ögon. Han ville inte kramas, och inte heller bli kramad. Jag fick inte ta i hans händer, men det hände ibland att han kom till mig och tog i mig. Då var det alltid bakifrån. Jag älskade honom på alla sätt och ville att han skulle älska mig. Älska mig så att jag märkte det. Men han stängde dörren och låste grinden. Jag fick lova att älska ensam så länge."

Jag trodde jag var ensam att känna tomheten att älska ett barn så mycket så man kan spricka och inte känna kärleken tillbaka.

Dagg

Gubben har varit ute och huggit lite ved. När han kom in fullkomligt dröp han av ... ja, enligt honom själv var det dagg.

Han kan ju inte med att erkänna att han är otränad.

Skansen

På årets första försommardag åkte vi till Skansen och tittade på djur. Det var hur mysigt som helst!

Det var verkligen en dag att minnas!

I trädet syns en av fjolårsbrörnarna som fått fnatt och klättrade upp i toppen av ett träd. Man inser ju att om man blir jagad av en björn är det inte i ett träd man ska fly.

gräs

Härligt med gräs under barfota fötter.

Härligt med lyckliga barn som är ute i solen och njuter

Härligt med fredagkväll och ha hela långa helgen framför sig!

Ett rum med utsikt

Detta är vår utsikt från vardagsrumsfönstret. Häftigt, va?

Observera att bilden INTE är ett montage.

Proud Mummy

Gissa min förvåning när Lillasyster började sjunga:

I left a good job in the city
Working for the man every night and day
And I never lost one minute of sleeping
Worrying bout the way things might have been

Big wheel keep on turning
Proud mary keep on burning
And were rolling, rolling
Rolling on the river

Alla ord var inte helt solklara, men klart förståeliga om man känner till texten och låten.

Tilläggas kan att Lillasyster är 3,5 år och knappt kan tala svenska.

Ja, barn kan verkligen förvåna en!

(Låten heter Proud Mary och framförs i original av Tina Turner. )

Ont krut

Ont krut, ja! Jag undrar hur långt min envishet kan leda mig.

Jag gick till jobbet idag fastän jag hade haft över 39 graders feber så sent som igår. Om jag ska vara ärlig minns jag inte mycket vad jag gjort under dagen, men jag tror jag gjort ett hyfsat dagsverke ändå. Nu längtar jag bara att få gå och lägga mig.

Vem orkar vara uppe längst? Jag eller småttingarna?

influensa?

Stackars mig! Igår kväll började jag frysa som 17 och någon timme senare hade jag 39,2 i feber, trots Alvedon.

Efter en natt med ömsom frossa, ömsom svettvallningar mår jag inte så bra. Undrar om jag kan gå till jobbet i morgon?

Snöar gör det också!

Stackarn

Räikkönen bytte F1 stall från McLaren till Ferrari för att öka sina vinstchanser.

I Aftonbladet kan man läsa att McLaren i morse tog en dubbelseger.

Otur!

Hellre än hjort i trädgården än blommor i rabatten

Igår kom Bambi tillbaka till Stenkastet. Hon har varit borta hela vintern och jag trodde att hon hamnat på någons middagsbord eller i någons frys.

Mycket välmående och rund om magen stod hon, som om hon aldrig varit borta, och åt av mina krokusar. I morse när jag tittade ut fanns inte en enda av mina många krokusar kvar, men det gör inget, för en hjort i trädgården är häftigare än en massa blommor.

I år lägger jag ribban på minimikrav på mina rabatter, därav mitt nya ordspråk:

"Hellre en hjort i trädgården än blommor i rabatten."

Hurra för Bambi!

Erkännande

Ja, jag erkänner! Jag har gett efter för CocaCola-suget. Som tröst kan jag berätta att det var otroligt gott, men det är väl syndens sötma. I morgon kanske jag vaknar upp med ånger, men det är då! Nu är nu och jag njuter!

Bilden är tagen i Agadir (Marocko) under vår semester. Texten lyder: Pour moi? C´est Coca-Cola! (För mig? Det är Coca Cola!)

Inte ens där gick jag fri från CocaCola-reklamen.

samvete

Något jag borde göra i helgen är att rensa i rabatterna.

Alltid är det något jag ska ha dåligt samvete för...

Trendriktig

I linje med tidigare inlägg (Stenkastet=modeblogg) följer jag pågående trender i samhället:

Jag vill ge pussar i påsk!

Tyvärr vaknade jag i morse med en hals som känns både svullen och värkande, en rinnande näsa och ett huvud som surrar oroväckande. Jag tror ingen vill ha mina pussar just nu.

Men OM någon vill ta emot dem finns pussar att hämta på Stenkastet!

Puss på er!

Lyxtillvaro II

Det är inte bara katterna som har det bra på Stenkastet. Om man är ett barn och bor här får man också mat, obegränsat med kärlek och hyfsat med utevistelse.

Bara så ni vet...

Förresten har jag det också bra på Stenkastet. Riktigt, riktigt bra!

Lyxtillvaro

Man behöver inte ha ofattbara summor pengar eller vara Paris Hilton för att leva ett liv i ofattbar lyx.

Det räcker att vara katt och bo hos oss på Stenkastet.

Fri och mycket mat, ofantligt mycket kärlek och obegränsad tillgång till nöjesjakt. Vintertid sovplats vid uppvärmd kakelugn - sommartid värmer solen skönt i det gröna gräset.

Inte så pjåkigt!

Stenkastet=modeblogg

När jag var ung var jag svartrockare/punkare. Håret var i alla möjliga färger ett tag, men till slut fastnade jag för svart som jag varierade med rödhenna. Tupékammen och hårsprayen var min vän och mitt största bekymmer var när det regnade. Hårspray kan bli rätt klistrigt.

Det var härliga tider! Mina favoritbyxor var ett par som var gröna och vitrandiga (såg lite ut som pyjamasbyxor) och ett par som var storblommiga. Mycket sköna och vilken härlig uppmärksamhet jag fick vart jag gick!

I höstas köpte jag mig en kostym. Då kände jag att jag sålde det sista av min gamla punk-själ. Därför var det inte så svårt när jag igår var på H&M och köpte mig en lite blus i pepitarutor. Det hade före inköpet av kostymen varit helt otänktbart, men det var då. Nu är min punksjäl ändå helt förtappad och kunde med gott samvete köpa denna pepitarutiga blus. (Dock inte med knyt i halsen. Där går gränsen!)

Väl hemma skulle jag pröva blusen och upptäckte till min förskräckelse att pepitarutorna skapar en optisk synvilla och att min mage (som jag tuggat till själv) verkligen VERKLIGEN framhävdes.

Jag kan inte se det som något annat än ett tecken att jag ska hålla mig till min gamla klädsmak: enkla tröjor från Indiska och Lindex och ICKE ge mig in i modets snirkliga och luriga labyrinter. Pepitarutor göre sig icke besvär!

Jag håller mig till kostymen!

Siare

Finns det någon siare som kan tala om var min urladdade mobiltelefon finns?

Nu har vi letat som galningar i en vecka.

Till minne

När min mamma sörjde och saknade sin pappa efter många, många år tänkte jag att det var lite konstigt. Det var ju så många år sedan han hade gått bort. Jag har aldrig träffat min morfar, tex. Jag upplevde hennes sorg och saknad som lite svårförstådd.

För 4 år sedan idag gick min mamma bort och som jag saknar henne!

Jag saknar att berätta alla små framsteg som familjen gör, jag saknar att berätta om svåra stunder och få hennes stöd, sånt stöd som bara en mamma ger fastän man är vuxen, jag saknar att ringa varje morgon och småprata lite innan jobbet som vi gjorde bara för att kolla att allt står rätt till. Det är mycket jag saknar.

Nu förstår jag...

Tankvärda ord

Lyssna till detta:

"Där skolan och arbetsförmedlingen tidigare misslyckats, har ACCESSprogrammet i Uppsala bevisligen lyckats."

Citatet kommer från vår externe utvärderare för projektet jag är projektledare för: ACCESS till Uppsala.

Behöver jag säga att jag är stolt?

Det bästa av allt: 72% av deltagarna uppger att deras livssituation förbättrats till följd av ACCESSprogrammet.

Man kan göra skillnad!