En sliten grimma hänger i ett stall.
En blanknött sadel ligger på en pall.
Frågar du varför jag tårar bär
blir mitt svar: Min ponny borta är...
Min ponny nu nått slutet av sin färd.
Hans hovtramp ekar i en annan värld.
Han på klöverängar går på vall,
jag är ensam i mitt tomma stall.
Idag töltade Thruma iväg till de öppna vidderna.
(Fast Thruma var inte min häst i dagsläget, jag har inget stall, Thruma var var ett sto och ingen kille, hon var ingen ponny utan islandshäst, men resten kan nog stämma)
1 kommentar:
Det är så sorgligt.
Skicka en kommentar